https://www.instagram.com/evaswedenmark/

fredag 23 januari 2009

WoW som drog mer än som lust




Kan man jämföra WoW och läsning? I min värld tar läsningen inte över livet, men den är min källa till insikter, nöje och kanske också ökad förståelse av världen. Tog den över lusten att träffa familj, kärlekar och vänner skulle jag nog gnugga mig i ögonen, lägga boken åt sidan och göra andra val. Den besatthet jag möter hos WoW-spelare har jag i alla fall aldrig mött hos läsare.
Det urartade dataspelandet förefaller mig mer dra åt drogbeteende än mot lust.En vän har drabbats av dataspelsfeber och ägnar nätter och dagar åt WoW. När jag undrar om inte spelet tar över livet, fräser han tillbaka: "Det är inte värre än när du läser böcker eller flyr verkligheten i teveprogram som Top Model". Jag har aldrig dataspelat så inte vet jag. Men jag tror att när man föredrar spel framför att vara tillsammans med varelser av kött och blod, när den påhittade figuren tar över livet - om det så är läsning, skrivande eller dataspel, måste man stanna upp och göra ett val.
En artikel i SvDv utmålade läsning som en asocial, introvert och fysiskt ohälsosam aktivitet. Det kan också sägas om dataspelande. Likaså att längta efter en annan verklighet och därför dras in i en drömd påhittad värld, en värld man i dataspelet dessutom har illusionen att kunna kontrollera - i motsats till den egna verkligheten. I valet mellan människan och boken har jag i alla fall inte svårt att välja.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Varför välja? Vad är yta och vad är innehåll? Varför inskränka sig till att göra det man alltid gjort? Nej, försök du att tänka outside the box en smula. Jag tycker nog att ungarna och för all del en del vuxna som lirar dataspel gör det för att de tycker att det är kul och på sitt sätt utvecklande. Onlinespel har en hög grad av social interaktion och beslutsfattande som kan förföra. Resandes ensak du vet...

Maria Herngren sa...

Nej, varför välja??? Var och en blir salig på sin tro, heter det ju och kan vara helt rätt. Men ibland blir man också fanatisk i sin tro, besatt av något eller rentav av någon så att man själv far illa av detta, men också andra far illa av att man gör det. Mina snart halvsekellånga erfarenheter i livet har lärt mig att ofta är det tyvärr så att den som blivit besatt är den sista att upptäcka det själv, men också den enda som kan förändra detta.
Vi har nog alla (mer eller mindre) lätt för att ge oss hän åt vissa saker extra mycket, och därmed ibland alltför mycket.
MEN de jag känner som läser mycket böcker (och skriver böcker) verkar inte på något vis i närheten av det missbrukande sätt som jag sett hos rätt många som stänger in sig i timmar & dagar & år framför dataspel. Boknördarna missköter inte sig själva och sina relationer, blir inte så otrevliga, sura och aggressiva som somliga dataspelare blir när de måste lämna sin datorvärld för ett kort ögonblick.

”Vi har konsten för att inte dö av sanningen.”
Friedrich Nietzsce

Anonym sa...

Folkhälsoinstitutet kom fram till att dataspelande utvecklar vitala förmågor medan tv-tittande förslöar. Någon tydlig koppling med aggressivitet fann de inte heller. En summering finns t.ex. här: http://www.interaqtive.com/artikel0015.htm

Maria Herngren sa...

Säkert sant! Precis som att vissa mängder av vin och annan alkohol är nyttigt. MEN missbruk aldrig är nyttigt, vad det än rör sig om. Och, det var väl det jag ville säga (av bara mina egna modesta livserfarenheter, inte en stor vetenskaplig undersökning) att vissa saker kanske är lättare att missbruka, och ger värre konsekvenser och att vid vissa skeden i livet är det också lättare att ramla dit. Jag tror till exempel att det är lättare att hamna i alkoholmissbruk än i att missbruka grönsaker (även om det finns personer som blir alltför fanatiska där också) och att ett sådant missbruk får större konsekvenser både för en själv och omgivningen. På samma sätt har jag sett exempel på personer som fastnat helt i dataspel och blivit asociala och plötsligt personlighetsförändrade, vilket jag ännu inte märkt av hos någon bokslukare. Men det kan förstås vara en slump att just jag råkat ut för en så skev kantring åt ena hållet som gett mig en mer negativ bild av dataspelande och alkohol när det blir för mycket, och att det lätt kan bli för mycket av just de sakerna.

Anonym sa...

jag älskar tv-spel, och en liten dos tycker jag bara är bra. det är avkoppling! Men självklart kan det bli att man flyr världen och stänger in sig med det. det har jag sett flera exempel på i kompiskretsen och det verkar va svårt att hitta ut ur