måndag 2 mars 2009

Hon tröttnade på att steka kåldolmar och kalsipper

På tal om förra inlägget - minns ni Pirat-Jenny, havens skräck från underbara kultskivan Kåldolmar och kalsipper av Nationalteatern? Hon som tröttnat på att steka kåldolmar och kalsipper och ger sig ut på de sju haven... en sån morsa! Jenny, havets skräck!

7 kommentarer:

Anonym sa...

Å jag älskade jenny! och hela kåldomar-bandet! nostalgi. tänk vad häftigt jag tyckte det var som liten med en mamma som kunde ryta till och vara så bestämd.

men attityderna är nog inte helt förändrade fortfarande, tyvärr. Nu när vi skriver om ensamma mammor i AB är det otroligt vad många elaka, hatiska kommentarer artiklarna får. mammor ska fortf hålla käft och sköta hem och ungar enligt många därute. skrämmande. ett bra bevis på att det behövs fler jennysar i barnkulturen tycker jag!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Jag lyssnade på lilla Yllets färd ut i livet igen för ett tag sen - och oj vad den håller, denna mina barns absoluta favoritskiva, min med för den delen. Rolig, finurlig, trallvänlig och radikal

Anonym sa...

ÅH, min favorit av Nationalteatern var "Hanna från Arlöv, hej!
Se där, vilket sug man hade efter kvinnor i rocken! Och så den där texten! Jag har snott den, i min Greta-bok: På egna ben, ropar en av små-tjejerna till deras fotbollstränare och förebild:
"Hanna från A-laget - Hej!" varpå alla små fotbollstjejer vinkar till deras idol – fotbolls-Hanna.
Jag kunde helt enkelt inte låta bli, nu när jag redan hade döpt henne till Hanna (eg. efter Hanna Ljungberg)(Fotbollsspelare i det svenska damlandslaget, Eva)
Fast det där citatet är det baar jag som vet, och ser, åsså ni n då!
kram Y

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Kunde tro att du lyssnat på Nationalteatern Ylva!! Det passar dig, du är en riktig rocktjej. Vad kul med din Hanna i boken. Och jo: jag vet vem Hanna Ljungberg är, Ylva, det enda i fotboll jag håller koll på är de svenska fotbollstjejerna. Kram på dig!

Var dag bär guldkorn sa...

Den är min och mina killars favorit också. varje sommar när vi hyrt bil och kuskat genom landet till vänner på västkustens Falkenberg och mina föräldrars sommarhus på Öland så har Kåldolmar och kalsipper varit ett måste att ha med i bilen. Mina killar kan det mesta utantill.
Men intressant också att när en av dem för första gången mötte en verklig Jenny som barn spå protesterade han vilt. Jenny var ju ett pojknamn. Sjörövar-Jenny hade han trott var en kille, just för att killar ofta får vara just som hon. När det väl dyker upp en tjej som är som tjejer inte brukar få vara så hade han redan i unga år snappat våra hårda könskoder att han trodde hon var en han.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Vi har så långt kvar till jämställdhet - kolla bara mitt inlägg idag om Gomorron Sveriges rapportering om Guldmasken - inte ett ord om en enda kvinna som vunnit - bara män män män som omnämns, som intervjuas etc - det är verkligen uselt och det visar än mer hur viktigt det är med många förebilder. jag säger bara det: Kvotera mera!

Var dag bär guldkorn sa...

Eller som jag börjat säga: Det handlar inte om kvotering eller inte. Det handlar om vi ska fortsätta att kvotera enbart män (som görs på så många självklara sätt för att det alltid varit så och ofta via osynliga metoder, sk dolda glashissar som skjutsar upp männen) eller börja kvotera kvinnor också.