https://www.instagram.com/evaswedenmark/

tisdag 24 mars 2009

Lillgamla farbröder i tolv-trettonårsåldern

Lyssnar på diskussion om barnlitteratur i P1 med anledning av SBIs bokprovning. Intressant. Men som vanligt är det någon som gnäller på ungdomsböcker och frågar sig vad dom är bra för. Ofta är det en man. Nu var det Per Wirtén. Det brukar vara Magnus William-Olsson. Jag undrar om de som unga var lillgamla farbröder i tolv-trettonårsåldern som läste vuxenlitteratur direkt med småförnumstig vuxenmin? Själv älskade jag - och älskar - alla kloka härliga inträngande skildringar av ungdomar och deras värld. Vilket inte hindrade - och hindrar - mig från att läsa det som vi barn- och ungdomsboksförfattare kallar vuxenböcker.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Men jag undrar också varför de hatar ungdomsböcker, dom läste nog inte Kulla Gulla, Anne på Grönkulla och alla andra bra ungdomsböcker jag slukade. Undrar vad de läste? Men det kanske är som du säger de skippade Bigles o dyl och hoppade direkt in i vuxenvärlden, då borde de nu i vuxen ålder läsa ikapp och lära sig lite mer för att förstå bättre.
Mia

Eva Swedenmark sa...

Jag har försökt förstå Magnus W-= men jag fattar inte hans argument mot ungdomsboken. Så jag får väl fortsätta läsa och skriva, jag tycker det är viktigt och det är uppenbart många läsare som gör det också.

Jesper sa...

Det hela är ju ganska enkelt. All litteratur som får barn och ungdomar att intressera sig för och läsa böcker är bra litteratur. Har hört den här debatten i p1 ett par gånger och blir alltid lika arg när de sitter och klankar ner på ungdomslitteratur.
Mvh
Jesper (ö-grannen)

Eva Swedenmark sa...

Tack Jesper! Jag blir också så arg. I stället för att se det positiva i att unga människor läser och känner igen sina problem och sin värld blir det en diskussion som är så obegripligt negativ. I stället borde vi i Sverige vara stolta över våra ungdomsböcker.

Maria Herngren sa...

Vad jag inte förstår än mer är att just de som inte gillar en viss sorts litteratur får uppdraget att alltid skriva om och recensera den – och att man dessutom tar det uppdraget tycker jag är märkligt.
Om det var en genre som jag direkt ogillade, säg deckare, så skulle jag ju inte vilja vara deckarkritiker. Eller dansbandsmusik, det skulle jag aldrig tacka ja till att ha en stående krönika och skriva om ifall jag tyckte att det var fel.
;-) Maria, som inte läste ungdomsböcker när jag var ung, eftersom jag inte visste att de fanns ute på landet där jag bodde. Och för att jag hade äldre bröder som försökte sätta sk djup litteratur i händerna på mig, varvid jag "flydde" till Alastair Maclean och Agatha Christie - samt serietidningar i massor. Som jag läste serier: Chock om zombier och Modesty Blaise förstås och annat i Agent X9, Seriemagasinet, Fantomen ....