https://www.instagram.com/evaswedenmark/

tisdag 16 juni 2009

Härmed förklarar jag er för man och kvinna


Idag är det min bröllopsdag och det är väl inget att fira, skild som jag är, tycker nu kanske någon. Men jag firar alltid den dagen, början på ett nytt liv, en glad dag i Ungern med första barnet i magen. Många lyckliga år. Sedan gick vi skilda vägar men varför inte minnas glada dagar? Det finns nog mycket sorg och bitterhet i världen, jag vill inte att det ska finnas i mitt liv så jag bestämmer mig för att glada minnen ska firas, de andra kan jag lika gärna skjuta åt sidan. Och bitter tänker jag aldrig bli, kan nog inte tänka mig värre känsla.
Vårt bröllop ägde rum i en ungersk bondby, Kalocsa. Byborna hade förberett bröllopet hela våren och spelat in vår nationalsång när Sverige spelade fotboll mot Ungern i Budapest. De hade sytt upp en svensk flagga och Hanna som tolkade från ungerska var så nervös att hon sa: "Härmed förklarar jag er för man och kvinna". Sedan var den en galen bröllopsfest i hela byn, mina föräldrar och bröder var med och vi hade fantastiska ungerska bröllopskläder. Ett fint minne. Klart det ska firas! Det blir bubbelvin med barnen på eftermiddagen. Utan bröllopet hade jag inte haft mina underbara barn, det kan jag fira varenda dag!

14 kommentarer:

Annika sa...

Vilket jätteroligt och annorlunda bröllop! Hade ni någon anknytning till just Ungern?

Evas värld sa...

Min allra käraste vän på den tiden hette Hanna och kom från Ungern, Hennes pappa var i turistbranschen så de ordnade bröllopet som sedan användes i reklambroshyrer.Men det blev också en debatt i kommunstiska Ungern i tidningarna om västerlänningar verkligen skulle få gifta sig på det sättet där.

Annika sa...

Häftigt att ni bidrog till en sådan debatt. Grattis till denna speciella dag!

Enn Kokk sa...

När Birgitta och jag var på Donau-resa här om året, var vi också i ett Kalocsa, som jag dock inte skulle karaktärisera som en bondby. Där fanns bland annat en gammal domkyrka och ett paprikamuseum. Du kan hitta den delen av vår resa längs Donau, om du på min blogg söker på Kalocsa. Hela resan, med många besök i olika länder och städer, har överrubriken "Rapport från Donau".

londongirl sa...

Såklart man kan fira glada minnen och du har alldeles rätt i att man ska vara lycklig över dem!
Nej bitterhet finns alldeles för mycket av så varför bära på såna känslor?
Vackra och glada minnen bär man lättare och mår bättre av.

GRATTIS till din dag! :-)

Mattis sa...

Vilken härlig bild!!
Vi skålar tillsammans du och jag ikväll Eva.
Kram

Evas värld sa...

Hej alla rara och tack för gratulationer och stöd i min antibitterhetstanke! 1973 var det som vi gifte oss - då var det inte så stort i Kalocsa, Enn! Vi var tillbaka 15 år senare och var chockade över vad stort det var då. Men kanhända höll vi till med bröllopet i en liten utkantsdel av staden, hela byn var på fötterna på våra bilder, följde till fots bröllpståget till det lilla rådhuset där borgmästaren uppmanade oss att uppfostra våra barn till goda kommunistiska medborgare!

Victor Estby sa...

Jättehäftigt! Jag associerar till öpnningen i första Gudfadern-filmen. Fast det här verkar ha varit en något snällare - och ungersk - version, förstås. Min pappa brukar säga att man ska dra öronen åt sig om folk börjar dansa tarantella på ens bröllop.

Maria Herngren sa...

Grattiskramar till den fina familj som blev din - och till dig! Ja, sannerligen nåt att fira.
Bröllopsdagen har man ju kvar så länge man har lust, skild eller inte.
Idag gick jag just och tänkte på att jag för trettio år sedan var ute på min första egna semester (förutom en klassresa till Paris): cyklade 110 mil på tolv dagar med en kompis, till Öland, runt och tillbaka, med tält och allt.
Sexton o sjutton år gamla som vi var kunde vi inte förstå varför våra föräldrar var oroliga och ville att vi skulle försöka ringa hem en gång om dagen. Men inte hittade vi telefonautomater så ofta ;-)

Evas värld sa...

Hej Victor! Någon tarantella blev det inte, bara csardas och väldigt mycket tokajer till alla utom den stackars bruden...
Maria! Ja det är när man blir förälder själv som man inser hur oroliga ens föräldrar många gånger måste ha blivit!

Lollo sa...

hej!
vilken spännande historia!
jag hittade din sida när jag sökte på ungern bröllop, jag ska nämligen gifta mig och eftersom jag är svensk-ungersk så skulle jag vilja ha någon ungersk bröllopstradition ibakad i vår fest. kanske kan du ge mig nått tips? maila gärna på louise-jacobsson@hotmail.com

Anonym sa...

Howdy! I'm at work browsing your blog from my new apple iphone!
Just wanted to say I love reading through your blog and look forward
to all your posts! Carry on the great work!

My web page; xtrasize, penisstorre.se,

Anonym sa...

I could not refrain from commenting. Well written!

Review my web page agrandir son pénis - http://penis-agrandir.eu -

Anonym sa...

For newest information you have to pay a visit world wide web and on web I found this web page
as a most excellent web site for newest updates.

my website xtrasize