https://www.instagram.com/evaswedenmark/

fredag 23 oktober 2009

Hur vågar man älska igen om all ens tillit visade sig vara bara en illusion?

Tänk om man inte hade böcker att prata med! I alla skeden i livet finns röster som når mig. I natt kan jag inte sova. Jag läser den fantastiska novellsamlingen När man är ung av Phan Thi Vang Anh. Suveräna korta stycken med stor poesi och en förbluffande allmängiltighet. De utspelar sig bland unga människor i Vietnam nu. Men vaddå, de talar till mig. När man är läsare är man inte ung, inte gammal, man är en människa som sträcker ut handen efter stöd.

Jag stryker under den här meningen: "Konstigt att han inte begripit att det är just för att han är gift som jag går ut med honom att det är just för att han har en fru som jag kan betrakta vår historia som en lek, en ny sorts lek där inga band och inga förhoppningar gäller..."

Men jag vill ju inte vara en människa som lever ett liv där inga band och förhoppningar gäller. Det är en brist att inte våga bli förälskad. Hur botar man den bristen på ett djupt och äkta sätt. Hur vågar man älska igen om all ens tillit visade sig vara bara en illusion? Man gör inte det, man lever i stället så så som citatet säger, i en lek där inga band och förhoppningar gäller.
Men utan band och förhoppningar finns ingen tillit, finns ingen tillit finns ingen kärlek... så snurrar mina tankar. Jag fortsätter att läsa.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Eva - många innerliga, varma tankar från kerstin, som just nu sysslar med världsliga saker,(premiär söndag med Ceciliakören) men längtar efter ro och eftertanke
KRAMAR

Jenny sa...

Ja, tillit Eva, denna så oerhört svåra egenskap att behärska. Jag har inte lyckats än... Men jag jobbar på det. Hoppas du hittar tillbaka till din.
Kram från nattugglan!

Annika sa...

Om någon svikit mig svårt är det omöjligt för mig att få tillbaka tilliten. Men det gäller bara just den personen. Det finns så många andra som inte sviker...

Granne med potatisodlaren sa...

Läste en lång artikel i The Guardian idag som handlar om det. En man uppväxt i en familj där alla kvinnor lever utan män.Han är nöjd med sin uppväxt och tycker att det är bra att ha sluppit sin våldsamma och otrogna pappa. Men han ser att ingen kan återfå sin tillit i familjen och önskar att hans yngre syster skulle få tillbaka sin.

Anonym sa...

Tänker när det känns svårt att ... man får hitta någon man kan respektera, gilla och tro på och grunda sin tillit i det mötet och samvaron lite i taget. Som man liksorm gör vid fobi-träning a la kbt. Man måste utsätta sig, men då inte kasta sig i armarna på en som kommer att sabba den där tilliten igen bara för att man dras till den personen passionerat enligt gamla mönster utan hellre "tvinga" sig att sakta gilla en annan sort liksom. Jag tror att det går, att det inte måste vara blind passion som måste vara början. Då är det så himla lätt att trilla dit och fel igen, även om det och vansinnig förälskelse är underbart. Men baksidan kan vara så hård och smärtsam.
KBT-träna tillit helt enkelt.
Sen tröstar jag mig med att jag åtminstone inte svikit mig själv, att jag har tilliten till mig själv, för det vore ju så mycket värre. Då finns alltid en bra grund att bygga på lättare tror jag.
Men snabba lösningar finns det ju tyvärr inte. Tror det tar tid!

Evas värld sa...

Tack för kloka kommentarer. Lycka till med premiär, Kerstin!
Jag kämpar på, som du Jenny.

Men jag har det inte lätt med tilliten. Trots att det egentligen bara är en person som skadat min tillit så, tyvärr drabbar det alla mina relationer sedan dess, Annika.

Låter som en intressant artikel, Eva - vad du är flitig att läsa utländska tidningar förresten!

Anonym: Jag kämpar på med min privata KBT-träning. Men det är något i mitt känsloliv som gått i baklås, det tar tid att lirka upp! Har behov av en smidig låssmed.