https://www.instagram.com/evaswedenmark/

söndag 4 oktober 2009

Släpp dikterna loss, sluta tolka, läs med hela din själ

Släpp dikterna loss, sluta tolka, läs med din själ och du blir en visare människa. Det tror jag på - av hela min själ.

Jag fortsätter tänka på lust och läsning denna regniga dag. När jag läste franska var det mycket litteratur, auktoritär litteratur. Dikterna skulle analyseras, explications de texte. Det gick, som jag såg det, ut på att analysera vad författaren ville med dikten. Som om jag brydde mig! Dikten jag läste gjorde jag till min och vad någon fjärran författare tänkt eller inte tänkt ut för subtiliteter, det brydde jag mig inte om. Jag läste med hjärta och själ och min tolkning var min, hävdade jag. Fick inte mycket respons för det synsättet av de otroligt spydiga lärarna i franska på den tiden.

Nu läser jag John Swedenmarks utomordentliga klokbok Kritikmaskinen och andra texter. Arbetet i själen heter ett avsnitt. Läs det. "Jag drömmer om att befria min samtida poesi från litteraturens fjättrar", skriver han. "Poesin är inte gjord för att tolkas utan att levas med."
Att läsa dikter är ett själens arbete, menar min bror så vackert. Men att tolka är någonting annat, ett sätt att smita undan arbetet i själen. "Jag tror att dikterna vänder sig till alla, men ett djupt missförstånd står ivägen; den fixa idén att man ska tolka." Som John ser det så hålls dikterna idag fångna i ett "sinnrikt system av glaspärleestetik, litteraturvetenskap och modersmålsundervisning".

Läs den fina recensionen av Johns bok här Aftonbladet

5 kommentarer:

Eva sa...

Du har så rätt! Poesi ska bara läsas inte analyseras. Måste tillägga att bilden i ditt sid huvud är jättefin!

Evas värld sa...

Tack Eva! Min dotter målade den och jag tycker så mycket om den.

Jane Morén sa...

Läste recensionen och det låter onekligen väldigt intressant det John skrivit, spännande omslag också. Jag får skriva upp boken på listan över böcker jag vill läsa!

*Pernilla* sa...

Jag har alltid haft en känsla av att litteratur/kultur ska göras lite svårare än nödvändigt.
Under gymnasieåren kom jag ihop mig med min lärare i svenska. "Vad menade författaren när h*n skrev? Vad kände h*n?" osv. "Tänk om h*n bara ville berätta en historia för oss...?" sa jag och åkte ner i källaren i lärarens ögon. Lyckades så småningom ta mig upp därifrån, kan jag tillägga. ;o)


Åh, vad jag njuter av att läsa här hos dig!

Evas värld sa...

Pernilla! Oj vilka konstiga diskussioner man haft med sina svensklärare. Jag minns hur jag åkte ner i källaren första året på gymnasiet för att jag som favoritbok sa en bok som inte var "fin" nog men som jag älskade. Sen tar det ett tag innan man kravlat sig upp igen, men jag glömmer aldrig hans lätt föraktfulla min!
Vad glad jag blir över att du gillar att läsa mina inlägg!