https://www.instagram.com/evaswedenmark/

onsdag 11 november 2009

Svagsynt i Vietnam

On my way home - jag ar i Singapore och vantar pa planet - och skriver som ni ser pa ett internationellt tangentbord utan prickar. Konstigt blir det. Konstiga har en del av mina inlagg fran Vietnam blivit ocksa, mina glasogon gick mitt itu, jag bestallde nya men de ar sa svaga sa svaga - darfor inser jag att jag tappat en del bokstaver. Inte formagan att stava men konsten att se. Sa det ska bli mycket skont med nya starka brillor. Nu langtar jag hem!

8 kommentarer:

Jenny sa...

Välkommen hem Eva! Kanske vi kan få till en lunch snart?
Kram

Maria Björkman sa...

Så skönt att längta hem. Välkommen!

Evas värld sa...

Jenny det vore verkligen pa tiden,...

Maria, hemma ar alltid underbart. Men jag maste bort ibland for att se det

Var dag bär guldkorn sa...

Välkommen hem Eva!
Och att längta hem ... är sannerligen inte dumt att få göra på det viset ibland. Som du skriver så måste man ju iväg för att få chans till det, precis som så mycket annat som man ibland behöver lite distans till för att uppskatta fullt ut igen. Det kan ju gälla allt från favoriträtter och hemmet till vänner och andra nära och kära och ibland även till sig själv (fast det är ju lite svårare att fixa).

Enn Kokk sa...

Du kunde väl ha tagit cyklo hem!

Mahi sa...

Hoppas du får en trevlig flyresa. Välkommen hem till Sverige. M

Var dag bär guldkorn sa...

En stund senare efter det jag skrev läste jag just detta för min lilla skrutt i Tove Janssons Pappan och havet efter att Muminmamman varit försvunnen för familjen:
"Du får inte skrämmas så där, sa pappan. Du måste tänka på att vi är vana vid att ha dig inomhus om kvällarna.
Det är just det som är det förskräckliga, suckade mamman. Man behöver omväxling. Man blir för van vid varann och allting är likadant, inte sant älskling?"

Granne med potatisodlaren sa...

Omväxling är ordet! Vi behöver omväxling för att upptäcka hur vi har det.