https://www.instagram.com/evaswedenmark/

tisdag 8 december 2009

Jag lider av allvarlig procrastination - vad finns det för bot?

Jag lider av allvarlig procrastination.
Det bara är så.
Såhär: Nu har jag äntligen tagit hand om vissa klädmassor som spreds över lägenheten när jag kom hem från Vietnam.
Ellen har åkt till Paris och jag har bytt rum igen,
Mitt arbetsrum är nystädat.
Alla räkningar jag kan betala har jag betalat
Jag har fakturerat några saker jag gjort.
Skrivit många praktiska brev om diverse projekt.
Ja, jag har tagit hand om det mesta.
Så - vad väntar jag på?
Skriv människa skriv! säger jag till mig själv och kommer omedelbart på något viktigt jag glömt som att sortera skorna i garderoben,  kasta omaka glas, slänga tommma flaskor och burkar. Gå igenom en hög med tidningar och läsa en hel del intressant.
Men jag är ju hopplös. Jag vill skriva. Jag har flera roliga påbörjade saker. Jag vill. Men jag bara skjuter upp det. Jag antar att jag måste städa och sortera och plocka och pyssla tills jag bara inte står ut! Då. Kanske.
Så här seg brukar jag inte vara, men jag kanske behöver vara planlös och utan riktning ett tag?

12 kommentarer:

Evas blogg sa...

Ja det tror jag på, att du bara måste få "driva runt" lite innan det är dags att skriva ner allt du bär inom dig. Driv på du. Skrivet kommer!

Annika sa...

Tänk att detta fenomen även drabbar människor med s.k. fria yrken! Jag är exakt, precis likadan, hittar på tusen andra saker jag bara måste göra istället för att sätta igång med ett skriv- eller korrarbete för jobbets räkning. Jag vet att jag kommer att tycka att det är roligt när jag väl kommer igång och ändå... Det känns befriande att läsa att vi är fler och att det dessutom finns ett ord för det.

Evas blogg sa...

Och jag känner igen mig, mycket väl :)

Evas värld sa...

Ja minsann... jag behöver rutiner, gärna ett vakande öga, att vi säger: Nu jobbar vi intensivt.
Ensamdrönande i lägenheten är inte bra för min moral. Men Annica, jag känner igen mig från mitt förra arbete, alltid vid sista minuten-deadline - då kommer jag igång. Svårt när man sätter sina egna deadlines.
Men jag ska nog ta mig tid att fundera lite till som du säger, Eva. Sen blir det hårda schemat!

Evas blogg sa...

Här är en ensamdrönare till, utan arbetsmoral just nu. Tror det är den antågande julen.

Evas värld sa...

Jag tror också julen är lite förlamande. Men Eva, vad spännande med din spiralbindningsmaskin! Vad för slags böcker ska du göra?

Var dag bär guldkorn sa...

Men så gör som Muminpappan. När han är sjuk och inte har några runt sig som vill lyssna. Skriv dina memoarer! Bre på lite om äventyren ... och blir det ingen bok så kan du ju alltid bjuda oss trogna läsare på ett litet smakprov här på bloggen nån gång. Tills något av alla de där spåren tar tag i dig mot en annan bok.
Att finna kollektiva begärstrukturer som drar med en är inte lätt på egen hand. Då är det lätt att ramla i gamla mammafixarspår (i alla fall för mig när jag bara ska göra det och det och det först ... och aldrig kommer fram till det jag egentligen vill). De sitter djupt präglade sen generationer. För hur sjutton skulle min mormor med tolv barn nånsin ha hunnit något eget. Detta präglade så klart min mamma, även om hon fick färre barn och i sin tur mig som bara har tre.

Evas blogg sa...

Små böcker med mina vardagsänglar (akvareller) tror jag. Kanske en Sommarbok med mina bilder och små klokord. Kanske en julbok med detsamma. Ska kolla först om jag fattar hur man gör :)

Evas värld sa...

Ja Guldkorn! Jag ska läsa Mumin som jag gjorde när jag gick i ljusterapi för länge sen, tror jag är lite lik Muminpappan ibland trots allt. Bra råd! Vänta ut stormarna och begrunda tillvaron lite.

Eva - det låter ju hur kul som helst. Vilka möjligheter att göra fina böcker, klokböcker med text och bild av dig. Vilken bra idé.

Mahi sa...

Hej Eva,

tänk om det är så att det håller på att formuleras hur mycket som helst inom dig som du inte är i kontakt med så att pysslandet är det som gör att din medvetna tanke inte ska vara i vägen. Jag tror att naturen och då även vi människor är väldigt finurligt skapade, men vi har så mycket föreställningar om hur vi borde göra så att vi sätter krokben på oss själva och stopppar vårat kreativa flöde. Jag tycker det är så oändligt intressant att vara uppmärksam på kvaliteten av våra tankar och pröva nya tankevägar. Jag tror tanken är en enorm potential som vi kan göra lite vad vi vill med. Tjollahopp, ha en bra dag. M

Evas värld sa...

Mahi, du har så rätt. Jag tror något formuleras inne i mig. Men ibland, vissa dagar, slår överkraven till. Då stryps flödet, då blockeras energin av onda tankar på att jag inte duger, inte kan, är lat och allmänt hopplös. När man är lite sjuk en dag, lite ensam. Känns skönt då att dela tankarna och få så fin respons.

Anonym sa...

Skulle gärna kaféskriva med dig om jag kan, ev ett pass ikväll, om jag lyckas sova middag hos faster först. Intresserad? Sms:a mig: 0704/818480
Johanna W