torsdag 21 januari 2010

Hennes man brände upp hennes första manus - men hon fortsatte skriva

Min bild av Buchi
Bloggvännen Victor skriver om att bränna sitt bokmanus och jag studsar till - men det var inte så dramatiskt. Se här. Men det fick mig att tänka på den nigerianska författaren Buchi Emecheta som jag gjorde en intervju med i London för länge sedan, 1986 var det. Afrikas Moa Martinsom har hon kallats, jag måste scanna in den fina bilden jag tog av henne. Det blir senare idag. Hon berättade i alla fall för mig hur hon mitt i sin kamp för överlevnad i London ändå skrev, på det papper hon hade, för brinnande livet och gjorde sin första roman. Det tålde inte hennes man. Han tog romanen och slängde den i elden. Hennes första verk brann upp. Men hon orkade gå vidare. När jag träffade henne levde hon med sina fem barn och var en etablerad författtare.

1974 utkom hennes första bok "In the ditch". Där liksom i sin nästa bok "Andra klassens medborgare" skildrar hon sitt eget liv i London och kampen att ta sig ur fattigdom och förtryck. Hon skriver ständigt om konflikten mellan den traditionella kvinnorollen och det moderna kvinnolivet, i London och i Nigeria.
Så kan tankarna flyga när man läser en bloggrubrik.

4 kommentarer:

Jane Morén sa...

Åh nej, vilken mardröm, det färdiga manuset i elden. Otroligt starkt att hon kom igen och så underbart att hon blev etablerad och fortsatte skriva trots fruktansvärda motstånd.

Jane Morén sa...

Åh nej, vilken mardröm, det färdiga manuset i elden. Otroligt starkt att hon kom igen och så underbart att hon blev etablerad och fortsatte skriva trots fruktansvärda motstånd.

Victor Estby sa...

Ja, än har före detta tidningsredaktören inte tappat stinget. Har inte lagt något krut på mina bloggrubriker under en tid. Men nu tänkte jag att jag skulle få läsarna att haja till. Kul att det lyckades!
Intressant om Buchi Emecheta. Skönt att min U inte kastar mina manus i elden, utan läser och berömmer istället. Fantastiskt att Emecheta inte gav upp! Måste läsa något av henne snart, när jag betat av högen på nattduksbordet.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Ja vilken fruktansvärd kamp hon berättar om Jane, brukar jag tänka på när jag klagar!

Jo du Victor, jag hickade till när jag såg att du brände ditt manus som du jobbat så mycket med - tur att det inte var så dramatiskt som det lät. Annars verkar det rulla på bra för dig flitiga gosse!!!