https://www.instagram.com/evaswedenmark/

söndag 27 juni 2010

En ganska kladdig jordgubbsgubbe

Mitt allra första jobb var jordgubbsplockare. Vi fick jobbet av en gubbe som stannade sin bil bredvid oss på vägen och ropade:
"Kom till mig och plocka jordgubbar, flickor, jag betalar bra."
Mina föräldrar var tveksamma, vi var bara sådär 12-13 år men vi tjatade oss till att få jobba, vi ville ha pengarna.
Vi kröp där i jordgubbslanden rad upp och rad ner. Vi hade små träställningar med fem kartonger i varje som vi flitigt fyllde. Man skulle inte äta men det gick inte att låta bli. Jag tyckte inte om den där jordgubbsgubben, han plirade mot oss med smala ögon. När det var dags att betala oss så drog han på det, men sen fick vi gå in på hans kontor för att få pengar. Den flicka som satte sig i hans knä fick mera betalt. Det ville inte jag, jag tyckte han var en äckelgubbe. Efter en kort tid slutade jag. Jag hade mer lön att få ut men han ville inte betala. Då skrev min pappa på maskin ut en tjusig faktura som jag gav honom där han stod på torget i Sundsvall och sålde sina gubbar och han blev väl så paff att han betalade. Eller så rädd för min pappa som stod där i bakgrunden.
Men det där med att gubben ville att vi flickor skulle krypa upp och sitta i hans knä innan vi fick vår lön, det berättade jag aldrig för mina föräldrar.

4 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

Jävla jordgubbe!, säger jag. Fy för alla vuxna som försöker utnyttja att barn är barn på det ena eller andra sättet. Jag har inte mött äckliga jordgubbar som kräver att få kladda, bara snåla.

Monica sa...

Ja usch, snuskgubbar har funnits och finns tydligen genom alla tider. Bra lösning ni gjorde du och pappa.

Annika sa...

Minns en gymnastiklärare som skulle kolla om jag gjort illa magen efter att jag missat barren. Min mage sträckte sig väldigt långt ner tyckte han... Jag var 12 år gammal och slutade direkt med gympan. Mina föräldrar förstod aldrig varför för jag berättade givetvis ingenting heller. De finns där ute, äckelgubbarna.

Jenny sa...

Jävla Snuskgubbar och Jävla Jordgubbar! Jag håller med Eva och Monica ovan. Vi hade en skräddare på gatan där jag växte upp som lockade in barnen med honung. Man skulle sätta sig i hans knä och matas med en tesked honung. Jag var den enda som inte ville, för jag tyckte inte om honung...