https://www.instagram.com/evaswedenmark/

måndag 28 juni 2010

Kanske historien nu släpper in mig

Jane svarade så gulligt på förra inlägget att hon riktigt kan se utsikten där jag sitter så jag tänkte jag måste visa den. Jag sitter alltså i Elins rum i huset  som ligger lite nedanför mitt hus, från hennes fönster ser man vattnet glittra mellan träden, bryggan till ön ligger strax här nedanför, det är tur, man släpar och bär något fruktansvärt när man bor på en ö och inte har bil eller båt..
Jane vet också hur mödosamt det är att börja en historia. Jag har gått och dragit, skyllt på midsommar och på det ena och det andra. Men idag var jag ensam här och jag visste att börjar jag inte nu då kommer jag inte igång. Jag klippte först häcken, jag klippte gräset, jag tvättade kläder, jag bytte proppar ... till slut bara måste jag.
Vattnet glittrar bakom grannens hus, träd och häck.
Ni ser parasollen och flaggan på min veranda till höger. 
Och vet ni vad, nu har jag suttit här hela dagen och skrivit och det är underbart. Först la jag mig på Elins säng och somnade - snacka om motstånd att övervinna när det gäller att sätta igång - jag väckte mig själv när jag snarkade till... men sen har jag varit flitig och jag tror att historien  nu släpper in mig. Håll tummarna.

7 kommentarer:

Annika sa...

Nu förstår jag vad du menar med den ogina grannen som vägrar hålla buskarna nere... Men oavsett surgrannen så är det underbart vackert!

Granne med potatisodlaren sa...

Jag håller tummarna allt vad jag kan! Och känner igen alla " jag ska bara" som kommer före skrivandet.

Jenny sa...

Så produktiv du har varit Eva! Du behövde nog en liten tupplur för att historien skulle hitta hela vägen fram till dig.

Evas värld sa...

Eva: Antar att man lyssnar in sin kropp. Jag har märkt att om jag bejakar alla de små konstiga saker jag måste utföra inan jag börjar skriva så hittar jag en punkt där det bara känns rätt att sitta vid datorn!

Uppe tidigt Jenny och skickade iväg flickorna E med morgonbåten!

Ja Annika häcken är ett skämt och grannen blir en följetong på bloggen!

Jane Morén sa...

Åh vad fint Eva, ett foto. Nu kan jag se på riktigt hur det ser ut. grannen kanske har någon form av rädsla för att bli sedd för det han eller hon kan ju inte vara omedveten om att det förstör din utsikt. Det är som med lägenheterna som för flera år sedan byggdes en bit härifrån, de hade stora balkonger som vette in mot ett torg. En dag flera år senare byggde man plötsligt hus på gården så tätt att det känns som de kan sträcka ut ett fat med jordgubbar till grannen (överdrift men ändå) och all sol borta för de fina balkongerna. Kan inte vara roligt. Hoppas du skriver så det glöder som solen utanför ditt fönster.

Evas blogg sa...

Håller tummarna. Så kul att du är på gång! Underbar miljö du befinner dig i. Som gjord för skapande.

Monika Häägg sa...

Så vackert! Vilken underbar vy att titta på.
Förstår det där med att hitta på alla möjliga anledningar till att inte börja skriva. Känner igen mig!