Hela jag är svag, jag kände det när jag tog en promenad upp till Mosebacke idag. Yr och lite klen är jag. Hur kan man bli så svag av två veckors influensa, jag som är så ordentligt vaccinerad mot både svin- och annan influensa!
Men när kroppen är svag hoppar idéerna omkring i mitt huvud. Jag undrar om min kropp annars kämpar emot mitt skrivande och i så fall varför?
Jag satt vid den lilla kiosken vid Mosebacke och drack kaffe och fick lust att skriva i min blå moleskine-bok. Den har jag för att skriva ner författartankar. En röst viskade i mitt huvud en mening jag ville fånga, det är som om rösterna tränger fram bättre när jag är svag. Mina inre flickors röster kanske är så svaga att jag hör dem bara när jag kopplar bort allt yttre brus och inte rusar omkring?
2 kommentarer:
Att vara sjuk är tungt och inte man vill vara. Ändå, just i de stunderna, hinner man ibland ikapp sig själv. Men nu hoppas jag att du blir frisk!
Eva, jag är absolut på bättringsvägen, tack snälla! Bara lite svag.
Skicka en kommentar