https://www.instagram.com/evaswedenmark/

måndag 14 februari 2011

Hur väljer man rätt titel på sin bok?

Tea&Tonio är arbetsnamnet på den nya bok som Maria Herngren och jag skrivit, den barn/ungdomsbok som kommer till hösten. Nu har vi lämnat vårt manus, skrivit kontrakt, en illustratör  ska ta hand om "våra barn" och ge sin bild av dem. Det är pirrigt. Man har en inre bild och vill att den ska stämma. Det behöver inte så mycket vara detaljerna som energin i bilderna, känslan bilderna ger. En spännande tid!
Bloggvännen Kim Kimselius skriver intressant på sin blogg om hur hon tänker kring titlarna på böckerna hon skrivit (många böcker!). Ibland är det så självklart vad en bok ska heta, andra gånger känns det väldigt svårt att hitta den rätta titeln.
Jag gillar titlarna på våra bärböcker, det är som en lek att hitta på dem med namn som Smultron och svek och Lingon och Lust
Svalaböckerna var svårare. Trots att det är så enkla titlar: Egna spår, Sabotage, Bränd bild, tog det tid innan bokens namn satt där!

9 kommentarer:

Kim M. Kimselius sa...

Javisst kan det vara svårt att välja titel ibland... Tycker om titlarna på bärböckerna... Vill ha fler! Kram Kim

Jane Morén sa...

Ja, hua vad svårt det har varit de två gånger det nu varit aktuellt. Böckerna har haft ett minst arbetsnamn under färdigställandet och sedan har allt känts fel och flera gånger hopplöst till en dag namnet är där. Det finns inget annat val längre. Jag tror namnet också måste spegla lite av författaren, inte bara av boken.

Monika Häägg sa...

Det är verkligen svårt att sätta namn på böckerna. Min fjärde bok om Fry som har (efter stor vånda) fått namnet Kungsgården tog lång tid att bestämma. Men till slut så bara fanns det där och då var det väldigt självklart!
Tycker om titlarna på bärböckerna. De är underfundiga och väcker både någonslags sug och nyfikenhet!

Karin sa...

Ja visst är det svårt! Jag tyckte att jag hittat en poetisk och fin titel till en bok jag är inblandad i, men då visade det sig att det första ordet i titeln kommer för långt ner i alfabetet. Första halvan av alfabetet ska det av marknadsföringsskäl vara. Men vad händer om ingen bok heter något efter "m". Kommer alla böcker i framtiden att heta något på "a"?

Victor Estby sa...

Väldigt svårt med titlar, instämmer i raden här ovanför. Men ibland sitter bara en titel där. Tycker själv att jag har en väldigt bra arbetstitel på manuset jag jobbar med, men oj vad jag kämpade för att hitta den. Nu är det bara att jobba klart manuset, så får vi se om titeln fortfarande känns lika bra när det är allvar.
Ser fram mot höstens bok, Eva!

Evas värld sa...

Kim! tack för så glad uppmuntran, känner mig rätt pigg på en bärbok!

Jane, det är så viktigt att namnet känns rätt.Oj vad jag/vi har grubblat på namn, skrivit sida upp och sida ner med tänkbara titlar.

Monika, det låter som en bra titel tycker jag! Ja man får smaka och känna sig fram på vad boken ska heta, angenämt men inte lätt!

Victor vad spännande med din hemliga titel:) ofta tycker jag att mina arbetstitlar är mer överskrifter, sen när boken är klar funderar jag på något mer slående.

Oj Karin, alfabetet har jag aldrig tänkt på. Annat än när det gäller efternamn, Swedenmark och Wennström kommar alltid så långt ner i hyllorna.

Peter Fowelin sa...

Intressant att läsa om titelvåndorna. Utöver min mindfulnessbok har jag ett skönlitterärt projekt, som framskrider så sakteliga ... Jag har bytt arbetsnamn på det flera gånger. Och efter en inspirerande artikel i tidningen Vi om boktitlar satte jag mig och bara vräkte ur mig massor av titelförslag, som jag därefter skickade till min skrivcoach. Hon var rätt bestämd i vilken titel hon gillade - och jag gillade också den. Så just nu känns det i alla fall som att jag har en bra titel. Återstår att se till att det blir ett bra manus också ...

Evas värld sa...

Spännande Peter med ett skönlitterärt projekt. Också på egna förlaget? Skrivcoach låter intressant?

Peter Fowelin sa...

Min skrivcoach heter Annelie Salminen (www.anneliesalminen.se), och hon presenterar sig som "poet, skrivarpedagog och kulturklurare". I mina ögon är hon ung, men det förhindrar inte att hon varit till stor hjälp för mig.

När den skönlitterära boken blir klar hoppas jag att jag själv litar på att den är bra (det gör jag inte än) - och att jag även litar på att mitt eget förlag är rätt ställe att ge ut den på. Jag märker att jag har ett sug att skicka den till ett större förlag. Det är förstås erkännande och upplagor som lockar mitt ego. :)