https://www.instagram.com/evaswedenmark/

lördag 14 maj 2011

Ett hus för generationer, precis vad jag drömde om

Förra året var Milton en liten baby när han bodde på ön i tre månader. Igår kom han ut för första gången i år, en stor liten kille som lyckligt kastade sig i dikena med vitsippor, som åkte på sin lilla rutschkana och såg ut som om han var riktigt lycklig.
Jag känner mitt hjärta banka när jag ser en liten avbild av min son leka på ön. Vi köpte vårt hus en lycklig sommar när han var bara fem månader, sedan har han varit där kortare eller längre perioder varje sommar.
Nu är det hans son som är där.
Min sonson.
Det är stort, det är precis vad jag drömde om när vi köpte huset. Formellt äger jag det. Men det är mina barn och kommande generationer som är de verkliga ägarna.

7 kommentarer:

Trillingnöten sa...

Vad fantastiskt! Det är så det ska vara, men som inte sker så ofta idagsläget när människro flyttar så mycket på sig!

carina@pocolococreativo sa...

Så härligt Eva med lilla snuttjullen där på vägen, promenerande, funderande...Underbart!

Evas värld sa...

Trillingnöt, just eftersom alla reser och flyttar är det så värdefullt att ha en trygg plats att återkomma till.

Carina, ja vilken snuttjulle! Han njöt i grönskan

Pia sa...

Känner igen känslan Eva, även om vi inte längre har något ställe där flera generationer kan få växa upp. Kan dock förnimma samma sak när jag ser mina små musketörer i situationer som är så välbekanta från mina barns småbarnstid.

Underbart och stort är det!

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

Ett paradis som går i arv...så poetiskt vackert.

Maria Moln sa...

Så underbart beskrivet, en djup känsla av att livets innehåll och kärna blir alldeles tydlig. Ett ettårigt barnbarn i en vitsippsbacke.Så dyrbart.Så ljuvligt det låter.

Evas värld sa...

Maria Moln, det är ljuvligt, samtidigt är det vemodigt att känna hur fort tiden går, nyss var jag den som hade de små barnen .