tisdag 17 maj 2011

Kulturtant är ett dumt uttryck som vill "avfarliga" aktiva engagerade sexiga kvinnor över femtio

Den som hittade på uttrycket kulturtanten kanske gjorde det i bästa välmening, som ett sätt att skapa en positiv hajp kring den stora gruppen kvinnor som idag bär upp kulturen, de som går på teater, besöker bibliotek, går på utställningar - ja som är intresserade och engagerade.
Nu buntas dom ihop och slås nästan ihjäl med lite von oben löjeväckande artiklar och jag tror banne mig inte att de som myntade utrycket själva vill se sig som kulturtanter.
För mig är redan ordet tant dumt. När jag var barn sa man tant till alla gifta kvinnor och det fanns tantkappor, allt för att visa hur passiviserande ofarliga de var och så bortom livslusten, tant är ett grått ord för mig. Tant ville jag aldrig bli och inte tänker jag bli det heller och nåde den som kallar mig kulturtant.
Vad är det för trams att försöka mota ihop alla engagerade kulturintresserade aktiva kvinnor över femtio - för det är ju så det blivit - i en fålla och benämna dem med ett så fånigt ord. Driva med deras hår och klädsel - för det görs, även av kvinnliga skribenter. Jag tycker det är ett sätt att förringa kraften i kulturengagemanget hos dessa kvinnor. Avfarliga dem. En kulturtant i Gudrun Sjödénkappa, fniss fniss - kan väl inte vara så omstörtande och farlig? Eller sexig...
Skrota begreppet! Det är bara dumt tycker jag!

11 kommentarer:

Sofie B-C sa...

Ett strålande inlägg Eva, du har så rätt! Känner mig riktigt uppiggad till att ta upp kamp. Kanske vi skulle skapa en grupp med ett samlingsnamn som fångar mångfaldet:)

Elin sa...

Jag tycker också verkligen att det är ett dumt uttryck! Varför måste man sätta stämpeln "tant" överhuvudtaget? Det är så ålderssegregerat i det här landet.. Och det här uttrycket blir ett lätt sätt att avfärda kvinnor, som du skriver. Fy. Bra skrivet!

cruella sa...

Vi verkar behöva samlingsbegrepp. Fjortisar, kulturtanter, bloggbimbos eller varför inte högfärdiga vintersportfånar från Östersundstrakten.

Visst finns det rätt mycket som förenar kulturtanterna! Sexighet i ordets vanligaste bemärkelse hör dock inte dit. Men varför ska sexighet ständigt vara valutan?

Cecilia N sa...

Och vad är det för fel med att vara tant?
Jag säger att jag är tant: ridskoletant och kyrktant t ex. Eller bara tant.

Som tant behöver man inte fundera på om saker går för sig. Man bara gör. Ungefär som hon på parkeringen i Stekta gröna tomater. (Eller njae, liite snällare är jag väl ...)

Håller med Cruella att varför ska sexighet vara valutan?

(Jag är inte 50 än men ser inga problem med att vara tant med de andra tanterna. Jag tror att det är förebildligt för stalltjejerna att det finns stalltanter t ex. För att inte tala om för deras föräldrar.)

Granne med potatisodlaren sa...

Mitt i prick. Jag är så trött på alla bittra kommentarer om tantkultur. Vad är vi som gillar nästan allt som är väl utfört, inte tanter i alla fall.

Karin sa...

Men, men...nu blir jag verkligen förvirrad. Tant är väl fint? Det var den verkliga hederstiteln när jag växte upp. Min farmor titulerades "tant" av sina tre svärdöttrar och alla betydande kvinnor i samhället var tanter. För ett oförvillat barnaöga var det inget snack om att dessa tanter var verkliga maktfaktorer. Dam är jag inte, tjej känns inte längre helt åldersadekvat, kvinna - jovisst, men om yngre personer som inte vet mitt namn ska tilltala mig med något annat än Öh, hörru... så har jag inget emot tant.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Alltså begreppet kulturtant som en förlöjligande samlingsterm för kulturintresserade kvinnor är det jag reagerar mot. Överallt ser jag dessa nedsättande lustigheter om kulturtanterna. Det gillar jag inte. Det är förminskande.
Tant är ett annat ord. En ridtant låter fint Ceclia. Min mamma var en underbar tant vid åttio års ålder, innan var det nog tveksamt om hon gillade epitetet. Jag kan acceptera att bli tantad då också.
Inte nu, och absolut inte kulturtantad.Men ord har olika valörer för olika personer, det här är vad jag känner.

Jane Morén sa...

Tant är tyvärr helt avmystifierat, en tant är inget annat än en tant, en ointressant, ofarlig som ingen bryr sig om. Men själv har jag ett projekt där jag vill fotografera tanten innan hon försvinner, då tycker jag tant i bemärkelsen kläderna och stilen är intressant. Sedan är ju tanten värd all beundran för allt hon bär på sina axlar, tar hand om etc etc etc. Ordet kulturtant är inte roligt och jag håller med, avskaffa förlöjligandet!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Jane, dina tantbilder vill jag se. jag tror som du att tanten försvinner som företeelse, tant är femtiotal för mig, försvunnen tid. Kulturtant hoppas jag är ett uttryck som snabbt klingar av och glöms bort.

Anonym sa...

vilket otroligt viktigt och underbart inlägg mamma! jag har aldrig gillat eller använt begreppet men inte riktigt analyserat det. Nu vet jag att jag kommer ta diskussionen nästa gång jag hör det användas! ellen

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Tack Ellen, det är ett uttryck som nu används som en riktig klyscha - utan eftertanken som behövs om vad man lägger i ordet