https://www.instagram.com/evaswedenmark/

onsdag 1 juni 2011

Jag återtar min skrivplats där luft och ljus ger lust

Jag inser att mitt hem det senaste året varit något av ett familjebasläger. Sonen med familj bodde här förra sommaren, yngsta dottern bor här men är nu på vift, i höstas flyttade mellandottern in men har nu flyttat till egen lägenhet. Mitt utrymme har minskat i min lilla trea, det senaste året har jag suttit i ett hörn i mitt sovrum och skrivit och jag har sakta fått en känsla av att jag är begravd i papper och kartonger i mitt lilla belamrade hörn.
Ändå har det varit så trevligt, så déja vu, att ha mina finingar omkring mig.
Men nu känner jag i min plötsligt tomma lägenhet att det inte är så dumt med luft och ljus och plats! Jag har återtagit mitt arbetsrum och återupprättat mitt undanställda String-skrivbord i en vacker hörna. Jag slänger det gamla provisoriska skrivbordet och plockar och flyttar om. Jag river för att få luft och ljus... inte så dumt och mina tankar får ny flykt. De senaste dagarna har min skrivare gått varm, jag måste se på papper vad jag håller på att skriva. Flitens lampa lyser i skrivvrån.

7 kommentarer:

Annika sa...

Det låter härligt Eva även om jag vet att du inte alls gillar att ha det för ödsligt omkring dig. Att fylla utrymmet med ord låter som en bra kompromiss!

Evas värld sa...

Annika du förstår mig precis! Just nu studsar orden omkring i hela min lägenhet, fröjdefullt!

Evas blogg sa...

Låter underbart! Låt orden flöda fritt, vi väntar på dem!

Granne med potatisodlaren sa...

Här har ett alldeles mörkgrått regn studsat runt och gjort mig sömnig. Det slog så hårt mot rutorna i natt att jag fick lov att sitta uppe och läsa deckare när jag borde sovit. Men nu studsar jag.

Vaknade till fågelkonsert och massor med sol. Tänk att vi kan bli så påverkade av vädret.

Vid köksbordet sitter M som har fem barn hemma och bara ett är omyndigt. Hennes familj som består av barn från flera äktenskap på bägge sidor väntar på att ytterligare en 20-åring ska komma och bo hos dem. En flickvän. Nu tänker hon säga att flickvännen måste betala för sitt uppehälle och försöka skaffa sig en bostad.
Helt rätt tycker jag som verkligen både beundrar alla som låter barnen flytta in och ut. Men har de en inkomst måste de bidra, om inte annat med pengar som sparas till en annan dag.

Kim M. Kimselius sa...

Härligt att leva i en "skrivarbubbla", det är som att leva i ett lyckorus. Hoppas det får dig att inte känna dig alltför ensam i lägenheten!
Kram Kim

Anonym sa...

åååh mamma det ser fint ut. bra ide! men sen kommer jag och tar tillbaka rummet :P
ellen

Evas värld sa...

Jag vet inte hur ni gör men jag flyttar om, byter rum... nya utsikter ger nya insikter brukar jag säga till mig själv.
Ellen, sen kommer du hem (underbart!) och vi hittar på något alldeles nytt!