https://www.instagram.com/evaswedenmark/

fredag 2 september 2011

Vem ägde skidorna på vinden till mitt sommarhus?

1974 köpte vi vårt lilla lilla hus på den lilla lilla ön. Huset är litet och lågt, det finns en krypvind. På den befann sig idag en elektriker som ska fixa min el (jordfelsbrytare i stället för proppar). Vet ni vad han hittade? Två par gamla träskidor, så vackra, i mörkbrunt trä med läderbindningar, ett par långa, ett par kortare, till det två par stavar i bambu, ett par långa, ett par kortare. En gång bodde en familj som hette Hedemo i vår stuga, det ver jag. De brukade sitta på den lilla verandan där fordom man såg havet (innan grannen odlade  sin hasselhäck). Där tog de en snaps och njöt, har det sagts mig, de hade också en fantastisk trädgård som jag kan se rester av i form av vackra plötsligt uppdykande blommor.
Skidade de från Tynningö på vintern, över till det lilla huset? Åh jag vill se bilder av dem!

7 kommentarer:

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

tråkig attityd av grannen, att odla en hasselhäck rakt upp och ner så där. Vilka fantastiskt fina skidor!! Gamla ting gör något speciellt med tanken, den ställer en massa frågor.
Sköt om dig!
kram E

Evas värld sa...

Min bild gör inte skidorna rättvisa men de är så vackra! Har aldrig sett sådana skidor! Tack för stödet i den sorgliga häckfrågan. Grannen har valt att sätta den exakt där jag ser havet från verandan - men vänligt nog sågar han alltid ner den just när jag flyttat hem - så att den ska växa sig riktigt hög när vi flyttar ut igen. Generöst! Men jag tar honom som min prövning i sommarlivet, försöker uthärda i stället för att starta krig. I längden vinner jag nog eftersom jag inte är sur och bitter :)
Vad ska jag göra med skidorna då?

Karin sa...

Grattis till elektrikern!

Evas blogg sa...

Vilket fynd! Kan du inte hänga dem på väggen i någon av stugorna? Så kan du se på dem och fantisera kring dem. Det kanske blir en spännande roman. Jag tycker du är otrolig som uthärdar din grannes häckiver.

Evas värld sa...

Tack Karin! Högsta vinsten...

Eva jag vill putsa dem och hänga dem på väggen! De är fantasieggande.
Grannen har jag fått för att pröva mitt tålamod så jag ger inte efter för ondsinta tankar så ofta utan försöker se filosofiskt på honom och på min egen roll. Framför allt vill jag inte dras in i tankar om hämnd och vedergällning!

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

Skriv om skidorna...
grannen, är troligen att betrakta som en visuell bromskloss. Tycker du är enastående i ditt resonemang och jag hyllar ditt tänk! Rent symboliskt är ju grannen en begränsad och inrutad stackare. Tänk så mycket han/hon går miste om bakom sin häck! Det är straff nog!
kram E

Granne med potatisodlaren sa...

Du ser vad som är viktigast. Det tycker jag är värt. Som S skulle säga. Viktigast är att du har det bra. ( Nu verkar det annars vara helt ok att sprida gift och att såga ner andras träd för att få en vacker utsikt.)

Skidorna kan verkligen ta oss med längs spåren bakåt. Spännande. Vilken tur att just du som verkligen älskar snö kan få pröva att staka dig fram med urminnes laggar.

Jag håller med Eva G, Skulptur på väggen verkar med sympatiskt.