https://www.instagram.com/evaswedenmark/

tisdag 6 december 2011

Olycklig rapport från en genuin snöhatare

Brorsan rapporterar glatt från Offerdal att snötäcket tillåter snöskoterfärd. Han är glad. Jag tycker det är fullständigt vidrigt med snö. Varifrån kommer denna snöångest? Jag har ändå ett minne av mig som en liten glad flicka som susade fram genom skogen i Nacksta, upp till Hulistugan, nerför alla backiga snöiga stigar på skidor, med rödblommiga kinder, tillsammans med vännerna i Sallyhill.
Men mest kommer jag ihåg hur liten jag kände mig på de hemska skolutflykterna på skidor, hur jobbigt det var framför allt att åka på led och hur livrädd jag var då för backarna. Backarna var så stora, jag var så liten. Snön var så kall.
Kanske det är den senare känslan som dominerar nu, när jag i vuxen ålder tycker att det inte finns något så avskyvärt som snö och vinter. Halt blir det, kallt är det. Jag vill inte gå ut. Jag vill bara blunda och hoppas på vårsol och grön vinter.
Jag försöker med acceptans, jag försöker med alla tips jag får... Jag tänker att Milton blir glad ... men inget hjälper, det är bara hysteriskt vidrigt när snön börjar falla och det vackra gröna gräset försvinner under detta kalla vita som jag ska tvingas pulsa i månader framåt.

11 kommentarer:

cruella sa...

Njut nu då i stället för att ha ångest över en snö som faktiskt inte är här:-)

Evas värld sa...

Cruella! Åh jag njuter, och min snöförbannelse verkar ha fungerat!

Trillingnöten sa...

Jag håller med! Hatar snö. Verkligen! Har alltid gjort. Kallt. Blött. Halt. Tråkigt. Mörkt...nae. Jag hoppar gärna vintern.

Evas värld sa...

Visst är det så Trillingnöt! Nu är det kallt, rått, ishala fläckar på asfalten...
Jag hatar det!

Granne med potatisodlaren sa...

Som vanligt är det både och här vid älvens strand. Jag har verkligen älskat denna långa höst med dessa sprakande himlar, men det är verkligen lättare att ta sig någonstans med bilen nu när ett mycket tunt snötäcke ligger på marken.

Min kollega Lotta har snödansat sen allhelgona. Jag har dansat för att snön ska komma så nära jul som möjligt.

Jag hoppas att lille Milton kan få dej att känna lite snöglädje när flingorna börjar dala ner mot stan.

Evas värld sa...

Eva, när snön kommer kryper jag ihop med Milton i en liten koja av varma plädar inomhus, läser böcker, bygger lego och dricker varm choklad!

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

Och jag är den totala motsatsen...
Inte för att jag vintersportar, men naturen får nya former och triggar den kreativa fotoådran. Och varm choklad och en ostmacka efter en dag ute i minusgrader, är svårslaget.
kram

Evas värld sa...

Varm choklad, det är vinterns tröstedryck!
Kram!

Anneli sa...

Jag vill inte heller ha snö. Men jag kan tänka mig en veckas snö under juldagarna för barnens skull :)

Kim M. Kimselius sa...

Är heller inget fan av snö, halt och otäckt!
Kram Kim

Evas värld sa...

Okej Anneli! Max en vecka om jag får bestämma - tyvärr får jag ju inte det!

Kim, halkan är egentligen det allra värsta.