lördag 18 februari 2012

Om familjeliv och ensamhet

Vi har familjekväll. Milton har bott hos mig sedan igår, nu kom hans pappa också och jag och Ellen sjunker ihop framför teven och ser Melodifestivalen. Sedan ska vi se en italiensk film vi hyrt. Det är en märklig känsla det där med att ha familjemyskväll. Tänk så många lördagar vi hade det i vår familj. Oräkneliga. Skillnaden mellan det och mitt nuvarande liv är uppenbara. När barnen var små och jag levde i en familj var det ganska okomplicerat det hela. Man myste på helgerna, ibland med gäster, ibland med fester. Det var en chock som det tog år för mig att vänja mig vid att jag sedan ofta var ensam på helgerna. Då hade jag heller inte längre små barn utan alltmer vuxna med egna liv, i synnerhet på helgerna. Jag tvingade mig till en början att verkligen försöka hitta på något att göra, för annars kände jag mig patetisk om jag satt ensam en helg och jag erkände det inte. Nu spelar det inte den minsta roll. Det kan vara riktigt fridfullt.
Men jag skänker en tanke till hur självklart livet kan tyckas när man är mitt i ett skeende som  till exempel familjeliv. Hur allt kan förändras. Men också att det kommer något gott ur det som till en början var en katastrof.

3 kommentarer:

Pia sa...

Ja, Eva, det är märkligt hur man vänjer sig vid livet skeden. Tur är väl det, för annars vore det oerhört smärtsamt att gå och längta efter en situation som passerat.
Vi njuter med våra små, gläds åt de stunder vi får dela med våra härliga vuxna barn och kan även känna tillfredsställelse i ensamheten. Det känns som vi kommit långt på vägen!

Stor kram till Dig fina Eva!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Ja Pia, visst är det viktigt att kunna vara tillfreds, inte bitter utan förankrad i den tillvaro man skapat. Kram Pia och allt gott i ditt liv med de nya planerna - för att vara tillfreds i nuet innebär ju inte att man ger avkall på nya planer och nya färdriktningar

KaosJenny sa...

Vad det är härligt att gå in här och läsa om din klokskap... och att olika perioder i livet har sina tjusningar om man bara inte klamrar sig fast vid det gamla eller hur saker och ting borde vara om inte om hade varit... Jättekram