fredag 5 oktober 2012

Kanske en låtsassyster?

Vi skulle på bio idag, Milton och jag. Han tog ledigt från dagis och laddade för Madagaskar 3. Jag vet, den är från sju år men han älskar ettan och tvåan och kommer säkert att tycka lika mycket om den tredje. Hans livs första biobesök ägde rum förra veckan när vi såg En liten skär. Det var kul, tyckte han, men jag tror att den var lite enkel för honom.
 Men i natt fick han feber så det blev ingen bio.
Vi leker hemma i stället, litet stillsamt.
Innan han somnade läste vi Sven Nordqvists fantastiska Var är min syster. Den kom på Opal häromåret och är magisk. Det finns hur mycket som helst  att upptäcka i de vackra bilderna.
– Jag har ingen syster, sa Milton.
– Du kanske får en någon gång, sa jag,
– Eller så köper jag en låtsassyster, sa han och somnade med rosiga kinder på min arm.

11 kommentarer:

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

Så gott med närhet och kärlek när man är liten och sjuk!
Bio kan ni gå på en annan dag.

Du, vad vet du om författarinnan Birgitta Stenberg?
Kram E

Karin sa...

Hoppas du berättade för Miltonmannen att man kan ha obegränsat med låtsassystrar och att de är alldeles gratis! Äldsta barnbarnet hade egna låtsasbarn, som ständigt blev fler. När det var bortåt tjugo stycken var det lite svårt att hålla reda på allihop, särskilt som de hette namn som Ludde, Dudde och Tudde de allra flesta.

Anneli Stålberg sa...

Så enkelt och så fint!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

E, ja bio finns alltid, det viktiga är kramarna!
Birgitta Stenberg är en mångsidig intressant författare och människa. Såg du filmen i kväll? Hennes "Kärlek i Europa" är väldigt läsvärd.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Underbart Karin med alla Tuddar och Muddar. Jag undrar just varifrån idén om att köpa sin lilla låstassyster kom? Har du förresten läst den fantastiska boken?

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

Därför jag frågade dig, fick aldrig se den... jag skruvade ihop en klyvsåg åt pappa...bar inträdgårdsmöbler åt mina gamla föräldrar och kröp omkring på vinden med kartonger...

och ja, kramarna är viktigast!
Dina inlägg om Milton är ren kärlek att läsa!
kram E

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Så enkelt, så självklart.Kärleken och närheten till ett älskat barn. Det är viktigast av allt för mig.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

E, Så fint att du hjälper dina föräldrar, filmen finns nog på SVT Play.
Jag trodde inte jag skulle uppleva den kärlek jag känner till mina barn igen, men det jag känner för Milton är lika starkt och allomfattande. Så självklar, bortom alla spel och all förställning...

Den Ofrivilliga Bloggaren sa...

Eva, Milton är en förlängning av dig, av dina barn...självklar är din kärlek och den berör mig. Jag läser dina ord och emellan dem, ren kärlek och omtanke. Villkorslös. jag har ingen familj och kommer aldrig ha någon, så jag bara njuter och fröjdas över dina känslor du delar med dig av.

Att åka tåg i 13 timmar är självklart för mig att hjälpa mina gamla föräldrar.

varm kram E

Granne med potatisodlaren sa...

Fina, fina Milton. Han hittade ett sätt att lösa sitt problem. Och det vet ju alla att om man vill ha något så måste man köpa det. Eller?

Skicka en liten låtsas syster från mig. Hon heter Stina och har funnits här i 23 år.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Eva, nog skulle jag själv ha nytta av en liten låtsassyster. Har ingen, tur jag har vänner!