Ibland behöver man en alldeles tom vecka. En vecka utan prestationskrav. Bara vara. Efter en sådan vecka, jag har haft den nu, känner jag riktigt i djupet av kropp och själ vidden av hur trött och spänd och tom jag var. Kanske delvis fortfarande är.
Jag har varit helt slut.
Sovit orimligt mycket under två duntäcken. Tränat långsamt i den takt kroppen ville. Varit i solen. Läst mycket. Inte skrivit en rad utan bara låtit kropp och själ vila och läka. Det var nog det jag behövde.
Tid för vila, tid för reflektion. Närvaro i mig själv.
2 kommentarer:
Oh vad underbart det låter Eva! Det skulle jag också behöva just nu efter drygt två månaders samvaro med en intensiv, underbar 2-åring! Sova på morgonen!! läsa, flanera och inte ha ett dugg inplanerat för dagen. Bara vara....Får se till nu när jag kommer hem från Tromsö att jag lägger in de här "egna-stunderna"! Sköt om dig!
Man måste ha tid att låta tankarna flyta omkring, Margareta. Kanske det snart är dags för ljuvliga rapporter från ditt Frankrike igen?
Skicka en kommentar