https://www.instagram.com/evaswedenmark/

lördag 23 november 2013

Bernt Franckies målningar ger mig livsglädje och poesi


En liten kalv på vingliga ben är jag när jag äntligen släpps ut i livet igen ... grönbete! Så idag var vännen Ulla och jag äntligen på Bernt Franckies utställning i Stockholm. Så fantastiska målningar. Jag har flera tavlor av Bernt på mina väggar och tröttnar aldrig på dem, det finns liksom hemliga ingångar i dem som jag upptäcker allteftersom.
Bernt är en av mina äldsta vänner. Vi bodde grannar när  Emil var liten. Bernt målade i sin etta på dagarna och kom och fikade med Emil och mig. På den tiden hade han lockigt rött hår och han målade vid sidan om alla sina uppdrag som scenograf på SVT.
Sedan flyttade han till Skåne men vänskapsbanden finns för evigt och han är en helt enastående konstnär med samma glimt i ögonen då som nu.

Det är något märkligt med Bernts målningar, de har öppningar för fantasin, det är aldrig något bara enkelt utan en slags målad poesi i form av tavlor, mångtydigt och vackert. De förmedlar glädje till mig.
(Bilden t h är egentligen en dräktskiss till Tartuffe, jag har den i svart-vitt, nu har Bernt gett dräktskisserna färg.)

7 kommentarer:

Karin sa...

Men vad kul med en utställning av Bernt! Den måste jag ju bara se. Jag har ju haft två tavlor av honom och förlorat båda, på olika sätt. Så den utställningen vill jag verkligen se!

Eva Swedenmark sa...

Karin! Då måste du gå i morgon, det är allra sista dagen. Gör det:)

KaosJenny sa...

Vad härliga tavlor! Kram

Olle Broström sa...

Skönt att du hämtat dig. Lunginflammation tar mkt mer på krafterna än vad folk i allmänhet tror( som jag nämnt tidigare tror jag). Fin konst ger en fin känsla av välbefinnande och hjälper tillfrisknandet( tror jag i alla fall).

Eva Swedenmark sa...

Jenny, det är en fröjd att ha tavlor av Bernt på sin vägg!

Eva Swedenmark sa...

Olle, tack för din kommentar - jag har ofta tänkt på det du skrev till mig, att jag måste förstå att lunginflammation tar lång tid att hämta sig ifrån. Det hjälpte mig som är så otålig att inse att jag faktiskt måste ta det lugnt,inse att tillfrisknandet tar mer tid än dagen för sista penicillintabletten. Denna gång har jag vari så matt att jag bara inte orkat någonting.

Olle Broström sa...

Jobbigt men det kommer sakta att bli bättre. Andningsgymnastik mha kunnig sjukgymnast brukar kunna hjälpa fint, förbättrar förmågan i de delar av lungan som varit inflammerad.