https://www.instagram.com/evaswedenmark/

måndag 8 september 2014

Skriv dina adressmemoarer du också och dela med mig

Dalgatan 1 B Sundsvall
Storgatan 45 Sundsvall
Storgatan 18 Sollefteå
Sallyhillsvägen 33 Sundsvall
Tivolivägen 14 Sundsvall
Duvgränd 5B Sundbybeg
Jerum, Stockholm Gärdet
Junkersgatan 13 Aspudden
5, Rue du Regard Paris
Wallingatan 30 Stockholm
Kammakargatan 43 Stockholm
Krokvägen 25 Enskede
Barnängen Stockholm
Mitt liv.

– Är det här din första lägenhet? frågade Milton.
Frågan satte igång en rad minnen. Jag tror inte jag glömt någon adress. Längst bodde jag på Krokvägen.
Dalgatan, Storgatan, starka minnen. Mina första fem år.
Sollefteå, skriver jag om i Lena flyttar. Min mamma var inte lycklig där, jag var en udda fågel, vi flyttade hem till Sundsvall
Sallyhillsvägen, detta vimmel av barn. kanske trettio barn bara i min trappuppgång. Denna oövervakade barndom från andra klass till nian. Skriver jag om i Mopedsommar.
Tivolivägen, gymnasielivet. Snobbigare del av stan.
Sumpan, flytt hemifrån för att plugga, ensamhet, förvirring men så småningom ... flytt till studenthemmet Jerum.
Aspudden, med Leif. Och Paris. Turbulenta politiska år.
Kärleken slog till, passionen, vi flyttade till Wallingatan, sedan Kammakargatan, sedan Enskede, Kent och jag. Tre barn. År av obeskrivlig lycka. Men allt varar inte för evigt.
Och nu?
Barnängen.
Mitt hem, jag trivs.
Nu ställer jag frågan till dig. Var bodde du. Vilka minnen väcker dina adresser?


8 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

Hej! Jag försökte berätta med min mobil men jag tror att det inlägget försvann in i cyberrymden.
Om inte bry dig inte om det här.

Armfeldtsgatan i Stockholm där vi trängdes på 19 kvm, sen blev det Brommavägen i Solna där vi stannade i tio år, därefter flyttade vi fyra till Fågelsträcket på Lidingö och levde radhusliv. Jag längtade bort och fick hyra ett rum på Kuddbygränd i Spånga(Rinkeby). Därefter tog jag min säng och flyttade in i ett hembiträdesrum på Östermalmsgatan, där var det kallvatten, kokplatta och delad toalett utan dusch så när jag fick chansen flydde jag till Friluftsvägen vid Filmstaden i Solna. Både dusch varmvatten och tvättstuga men en längtan efter äventyr tog mig till Choissy. En förort söder om Paris. Där trängdes jag med både sonen 3 år och ett stort flipperspel på 10 kvadrat. När de tog fram en piska för att skrämma sitt barn rymde jag de Boul Jordain vid Cité Universitaire i 14:e. Jag fick låna Sylvains rum och dela lägenheten med Yani. Därefter flyttade jag till Alesia där jag stannade fram till midsommar. Sen bodde jag i Abrahamsberg innan min lägenhet på Friluftsvägen blev ledig. Därefter följde perioder i Paris blandat med jobb i Stockholm. Men efter att ha köat i 14 år fick jag en 2:a genom bostadsförmedlingen i Larsberg på Lidingö. Där bodde jag under de år som jag studerade på Journalisthögskolan.

Med examen och en längtan bort tackade jag ja till att resa 100 mil norrut. Jag hamnade hos en dam med inneboende i tre rum. På Bergvikskurvan stannade jag bara en månad sen flyttade jag till Lingonstigen och där bodde jag i två olika lägenheter. Efter några månader flyttade jag till Malmuddsvägen och då var vi två. När vi förstod att vi skulle bli tre flyttade vi till en etagelägenhet med plats för barn.

Men det var långt att pendla på vintern så vi valde att leta efter ett hus mitt emellan våra jobb. Så kom det sig att vi hamnade vid älvens strand för 26 år sen.

Eva Swedenmark sa...

Eva, så fint! Visst väcker det fantastiska minnen att fundera på sina olika adresser i livet. Jag fastnade framför mina fotoalbum sedan, och blev helt nostalgisk över småbarnsåren med mina barn.

Eva Swedenmark sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Enn Kokk sa...

Det är ett roligt sätt att skriva sina memoarer genom att skriva var man har bott.

Mitt liv började på gården Tabani i Juminda, en estnisk kustby vid Finska viken.

Över den tog vi oss, när jag var sex år, som flyktingar över till Finland. Om jag bortser från ett tillfälligt uppehåll på en ö och flyktingläger i Riihimäki, bodde vi sen i ett hus på kusten utanför Merikarvia.

Därifrån fortsatte vi sen hösten 1944 till det för dig bekanta Löran söder om Sundsvall. Om jag åter igen bortser från flyktingläger (i det här fallet i Härnösand), bodde vi sedan en kort tid hos en bondfamilj i Nyland i Njurunda. (När jag sedan började skolan, i just Nylands skola, bodde jag åter i början av höstterminen hos samma bondfamilj.)

Därefter hittade mamma och pappa en bostad att hyra permanent i nedervåningen av ett hus, beläget i Juniskär, på sjösidan av korsningen mellan det som senare döptes till Nätvägen och Junivägen.

Efter studentexamen på Högre allmänna läroverket i Sundsvall gjorde jag lumpen på I 21 i Sollefteå, men egentligen bodde jag ju då fortfarande kvar i Juniskär.

Hösten 1959 flyttade jag till Uppsala för studier och fick där för första gången i livet ett eget rum, ett hyresrum på Jumkilsgatan.

Nästa anhalt i Uppsala blev en lägenhet i ett rivningshus i hörnet Kungsgatan/Linnégatan, strax ovanför Linnéträdgråden. Den här lägenheten delade jag med min nu döde bror Matti och ytterligare en kille.

När kärleken slog till, bodde jag ett slag delvis, ett slag permanent, tillsammans med Birgitta i ett hus på Sturegatan, men sen lyckades vi få tag på en bostadsrätt på Idrottsgatan 12 i Svartbäcken. Där har vi sedan bott i årtionden.

Från 1969, då vårt första gemensamma barn föddes, har vi också haft sommarhus i Öregrund. Som pensionärer bor vi där numera halva året.

Eva Swedenmark sa...

Visst är det roligt Enn! Och tack för dina "adressmemoarer", man får säga att livet tagit dig med på en lång och fascinerande resa från Estland och till din nuvarande adress. Så roligt att läsa.

Margareta Wahlén sa...

Vilken rolig idé!
Mitt liv började på Gotlandsgatan 62 på söder där jag bodde tills jag var 7 år. Här dog min pappa och jag fick efter några år en styvfar som fick jobb i Ljungaverk Medelpad. 10:ans familjehus var adressen och här tillbringade vi några lyckliga barndomsår med mamma som hemmafru. Sedan flyttade vi till Hauptvägen 65 i Hökarängen där jag minns att jag fick min första mens efter en hel månads feber…Det var bara en tvåa så mina föräldrar böt så småningom upp sig till en trea på Kontoristvägen 7 också i Hökarängen. Här tillbringade jag några turbulenta tonår och när jag var 18 flyttade jag till Isjaktsgränd 31 i Västertorp till en liten etta som mammas dåvarande man hyrde. Här bodde jag ensam, pluggade på kvällsgymnasium och jobbade på dagarna. Många tårar fällde jag här framförallt då det blev slut med min första kärlek, även om det var jag som träffat en annan. Med mina söners pappa bodde jag inackorderad några månader på Götgatan innan vi köpte en lägenhet på Kungsgatan på Kungsholmssidan. Här föddes mina pojkar. Vi bodde väldigt trångt, och äktenskapet var på upphällningen. Genom ett tips av min bror köpte jag en bostadsrätt på Ljuskärrsberget i Saltsjöbaden. Här hade vi på många sätt några fina år jag och sönerna och sedan kom den stora kärleken som förde oss till Vinsta i Hässelby. Inte lätt att flytta till ett redan inbott hem där alla har sina revir och det slutade också med att vi till slut köpte huset i Gamla Enskede genom en kollega till mig. Och här bor vi nu…. Alla platser med sina specifika minnen som kommer till en medan man skriver….

Eva Swedenmark sa...

Ett helt liv, Margareta, på några adresser. Jag fick sån lust att hitta bilder från adresserna - inte att publicera men för mig själv mera. Men jag har tyvärr inte många bilder från min barndom.
Vad fint att få ta del av dina adressmemoarer!

Ulla Anderstedt sa...

Hej, har länkat till din blogg. Föddes på Skånegatan i Stockholm. Vid 4 års ålder försvann min Far till USA och jag flyttade med min bror till Farmor o Farfar på Brahegatan i Västerås. Modern sjuklig. Här växte jag upp, gick i läroverket och tog Handelsgymnasieexamen. Blev chefssekreterare på ASEA, tog tjänstledigt för att resa till USA och besöka min dåv fästman i Montreal, Canada. Bodde här på Long Island, New York (arbetade på Fars resebyrå). Sedan tog jag plats som au pair i Hyannis, Massachussets. Kom hem efter ett år tillbaka till Brahegatan i Västerås. Flyttade till egen lägenhet, Pettersbergsgatan. Gifte mig och bodde då på Bergsgatan i Västerås (ett år ca). Vi flyttade till Korpralsvägen i Umeå (pga mannens arbete), fick en dotter, sedan till Bagartorpsringen i Stockholm (pga mannens arbete). Nu gick flyttlasset igen pga mannens arbete till Mariehemsvägen i Umeå. Det här var den bästa tiden i äktenskapet. Vi fick en dotter till. Jag tog hela tiden halvtidsarbeten som sekreterare, men i Umeå fanns inga större företag. Nu blev det äktenskapet sämre i och med att vi flyttade ut på landet: Täfteå utanför Umeå. Här drabbades vi av oljekrisen och sådant så jag kunde inte arbeta. Flytt tillbaks till stán: Prinsgatan i Umeå. Här brann flyttlasset och vi förlorade större delen av vårt bohag. Mannen arbetade jämnt, men vi flyttade till ett kedjehus, Vargvägen i Umeå. Jag arbetade halvtid på flera ställen, men 78 deklarerade maken att han inte ville försörja mig och jag skulle gå upp till heltid mot att han började prata med mig 15 min om dagen (enligt familjerådgivaren). Otrohet. Skilsmässa. Sålt hus och flyttade 10 min bort till en fin nybyggd markplanslägenhet, Mariebergsgatan i Umeå. Ichias vid flytten dit. Sjuk i 3 månader. Träffade mitt livs stora kärlek i sju år. Började plugga, Engelska 40 p, skulle bli kontorslärare med Svensk och Engelsk stenografi. Började vid Yrkespedagogiska institutionen och efter lärarexamen (skildes mina och vännens vägar). Fick fast tjänst i Köping, Nibblesbackevägen, sedan Fjärilsgatan, Svärmaregatan, S:t Olofsgatan. Båda döttrarna tog studenten i Köping, en trevlig tid för hela familjen med gott om pengar. Trivdes mycket bra med arbetet på gymnasiet i staden. Efter pensioneringen flyttade jag till Skyttevägen i Sollentuna. Två vuxna döttrar bor här med män och två barn var. Här trivs jag med många intressen, trots besvär från några sjukdomar.