https://www.instagram.com/evaswedenmark/

tisdag 21 oktober 2014

Är samtalen glesare i bloggvärlden, tystnar många?

Jag funderar på bloggandet. Det känns som många av mina vänner skriver alltmer sällan och flera har slutat. För att de känner att formen just nu inte passar dem. Det respekterar jag, så klart, men det är tråkigt när kloka röster tystnar i bloggvärlden.

Har jag rätt i min känsla tycker ni? Har det blivit tystare, är kommentarerna kortare och färre, har samtalen glesnat?

Varför? Tar Twitter och Instagram, kortare kommentarer och bilder, över?

15 kommentarer:

cruella sa...

Jag tror att det handlar om att många använder sociala medier nästan bara via smartphones och inte så ofta vid datorn längre - och då är det för jobbigt att blogga och alldeles för jobbigt att kommentera på bloggar också. Instagram är perfekt för mig och så går det att autoposta direkt till Facebook. Det garanterar en viss frekvens. Men jag är väldigt glad för att det finns några som du som håller bloggfanan högt:-)

Susanne Hultman sa...

Jo, det är tystare hos dem som varit med länge. Andra fortsätter. Tror jag. Och Facebook m.fl. samlar orden på annat sätt. Enklare och snabbare.

Eva Swedenmark sa...

Cruella, du har en poäng! Jag kommenterar ju aldrig via mobilen, alldeles för pilligt. Men jag saknar vänner med kloka infallsrika inlägg som fick mig att tänka nytt. Du till exempel :)

Eva Swedenmark sa...

Susanne, jag är väl en person som överkonsumerar sociala media. Klart Facebooksberoende och även delvis Instagramdito. Men jag saknar samtalen som uppstod tidigare. kanske måste jag leta runt mer efter bloggare eller fundera på om det finns andra sätt? För mig är kommunikationen det roligaste.

Pernilla sa...

Jag håller med dig och har också funderat.
Mest undrar jag varför jag själv skriver så sällan. Kanske beror det på att några ord kommer ut via Facebook, kanske beror det på att jag kommit in i ett feltänk.

Samtalen, reflektionerna - jag saknar dem.

Cecilia N sa...

Jag är vare sig twittrare, instagrammare eller på facebook. Däremot hänger jag på ett forum på ravelry. Mestadels handlar det om garn, men en del om livet också.

Och så läser jag bloggar. Men det mest välbesökta båset jag är i är Lottens. (Underbara Clara och såna "stora" har för många kommentarer av folk jag inte är bekant med så henne följer jag inte.)
Så Lotten och ravelrygruppen är väl där jag pratar mest.

Anna/notonmusic sa...

Jag som ganska nyss har börjat blogga mer frekvent märker när jag letar efter bloggar att många har lagt ner. Tråkigt, för alla bloggar passar inte alla och det blir svårare att hitta det som känns relevant för en själv. Det tar lite tid att blogga, men för egen del är det lite grejen. Jag tycker om att skriva och för mej är det ett sätt att hålla igång som känns "lagom" just nu.

Eva Swedenmark sa...

Pernilla, vad jag gillar är ju just det du säger, både de egnA reflektionerna, man får syn på vad man tänker, och responsen på de publicerade tankarna.
Men det kräver en viss tid

Eva Swedenmark sa...

Cecilia, vilken härlig formulering att det handlar om garn men också om livet. Måste kolla det. Och jag längtar efter att sticka, förbaskade axel som inte tillåter det!

Eva Swedenmark sa...

Anna, men var hittar jag din blogg? Vill läsa. Och det är sannerligen ett bra sätt att hålla igång skrivande och få syn på sina tankar och utbyta dem ...

Eva Swedenmark sa...

Anna - men nu hittade jag ju .... ska bli kul att läsa!

Granne med potatisodlaren sa...

Jo, visst är det så allt det inte är så många som kommenterar något mer. Men jag skriver och skriver ändå. Det är ett sätt att hitta en tanke och ett språk en liten stund varje dag. Jag läser Dig och andra som berättar om sina tankar. Det är lite trösterikt, men kanske inte helt coolt nu för tiden.

Kul att hitta nya möten med andra och lärorikt.

Eva Swedenmark sa...

Jag tänker som du, Eva. Tycker om att starta dagen med en tankestund.Men det är ju extrafint att också kunna utbyta tankar.
Vi är nog coola på vår eget speciella sätt :)
Jag jag tycker så mycket om att åka iväg med tid för tankar och skrivande.

Maria Björkman sa...

Jag är en av dom som trögat ihop fullständigt med bloggandet, men som i själ och hjärta har saknat det. Men jag har inte fått till det, liksom. Tror att just övriga sociala medier tagit överhanden, de snabba reflektionerna och kommentarerna tillfredsställer uttrycksbehovet. Men så fattas det ändå något.

Jag har lovat mig själv att försöka få in rutinen igen, och börja tänka blogg. Också. För det andra vill jag inte släppa, det är numera en del av mig och en livsstil.

Och därmed får böckerna stryka på foten, ännu en längtan...

Eva Swedenmark sa...

Maria, jag är som du, twitter o Instagram - tycks ha ett oändligt behov av att meddela världen vad jag tycker. Det är kul! Men bloggen ger lite mer av efter tanke, i synnerhet när man får svar!