https://www.instagram.com/evaswedenmark/

onsdag 2 mars 2016

Tankar en kravlöst gråmulen dag

Morgonen är kravlöst gråmulen. Jag är kravlöst omålad, rufsig i håret och iförd en gammal skjorta från Vietnam och pyjamasbyxor.
Jag vaknade i morse i min tysta lägenhet och tänkte: Vad jag har det bra.
Gjorde mig en stor kopp kaffe med varm mjölk, läste tidningen. Sedan har jag korrat och korrat ett manus, skrivit baksidestexter, pratat med mina döttrar.

Morgonen var kravlöst gråmulen. Jag är kravlöst omålad, rufsig i håret och iförd en gammal skjorta från Vietnam och pyjamasbyxor.
Det är en sådan här dag av stilla tillförsikt.
Det är inte alltid så.
Jag kan vakna med sorg i bröstet och känna mig så ensam. Jag kan sörja över att E2 är så långt bort i världen. Jag kan känna mig bitter och utan illusioner. Ja ni vet.

Så småningom i livet har jag ändå lärt mig att mitt humör är en berg-och-dalbana. Jag kan vara så himlastormande lycklig men också så ledsen och ynklig oc
h humöret skiftar som vårväder.
Men det är jag.
Barnen vet: Tomorrow is another day, säger de tröstande.

Och se, nästa dag vaknar jag kanske  i ett glädjeskimmer. Som idag.
Och jag säger det trots att en liten röst i mitt bakhuvud viskar: Kommer du inte ihåg vad du lärde dig som barn: Den som sjunger på morgonen får gråta innan kvällen.

12 kommentarer:

Pettas sa...

De där rösterna från barndomen...gör inte så för det kan det bli si. Ett bagage som är svårt att bli av med.
Ha en fin dag!

Eva Swedenmark sa...

Ja det är så svårt att befria sig från de där rösterna. Men vi får göra vårt bästa för att kasta iväg det gamla skräpet längs vägen vi vandrar ...

Evas blogg sa...

Tänk, precis det pratade jag med min yngsta om alldeles nyss. Hon hade skrivit en låt som berörde just dessa dagar då allt bara en tungt och trist, om ensamheten och frågan om varför man mår så dåligt vissa dagar när det egentligen borde kännas bra.

Pia sa...

Känner så väl igen mig i det Du skriver.
Stor kram till Dig!

Marina sa...

Hoppas det blev en bra "kravlös dag" till slut.

Anna/notonmusic sa...

Det är underbart att vakna med den där livsgnistekänslan, bra sätt att rulla igång dagen på. Det var väl inte i hela världen om det kommer nån liten tår på kvällskvisten, jag älskar att få sparka igång dagen med den där känslan du beskriver. vi är nog många som far runt i berg och dal banor :-) Kram

Eva Swedenmark sa...

Eva, den låten vill jag höra!

Eva Swedenmark sa...

Pia, jag känner alltid samhörighet med dig när du skriver!

Eva Swedenmark sa...

Marina, en så härlig dag. Jag gick inte ut, fixade bara med mitt skrivande, städade en garderob, flöt omkring i min egen lilla bubbla!

Eva Swedenmark sa...

Anna det är ju så härligt med bloggen att man hittar männsikor som man delar humör och stämningar med! Som förstår! Kram!

Margareta Wahlén sa...

Ordet bitter passar inte ihop med dig Eva. Det är de där upp och nerkänslorna som gör dagarna så olika och trist vore det väl annars tänker jag om dagarna var lika. Sådana är vi människor och trösten är som du säger att att vi kan dela tankar och känsloupplevelser med varandra. Snygga glasögon förresten!

Eva Swedenmark sa...

Margareta, bitter är jag sällan! Ledsen, sorgsen jo men inte bitter det har du rätt i! Och det är verkligen så fint hur vi kan dela tankar och känslor med varandra. Den här bilden, alldeles rufsig och omålad i glasögon, lustigt nog gillar jag den och det känns skönt att landa i den jag är. Det är en känsla som är stark hos mig just nu.