lördag 17 februari 2018

Jojo Moyes och jag - vi gråter när vi skriver.


Författarverklighet! Sitter där vid mitt köksbord och gråter så det skvalar när jag skriver. Undrar så hur andra gör! Är ni torrkindade? Torrögda?

Igår kväll såg jag Jojo Moyes bli intervjuad i Skavlan. Succéförfattaren Jojo Moyes som skriver väldigt berörande böcker som är riktiga bestsellers. De ges ut i Sverige av Printz Publishing.
Jag hade ingen aning om vad det var för slags person jag skulle få se. Hade någon känsla av att hon, som så bra beskriver oss som känner oss som ganska vanliga, men intensivt skrivande, människor, också är ganska trivsamt osnobbig.

Hon var glad, naturlig, väldigt humoristisk och jag kände så igen mig i mycket av vad hon sa. den obändiga lusten att skriva till exempel, hitta på historier som är ett sätt att skriva långt borta från journalistik.
Och sen, när Skavlan frågade hur hon kunde skriva så berörande. Då kände jag verkligen igen mig. Jojo Moyes sa att hon grät så det skvalade när hon sökte något rörande avsnitt.

Samma här, jag går så in i min egen berättelse att jag gråter intensivt om något sorgligt händer. I den bok jag skriver nu, Passionen har inga gränser som utges av ljudboksförlaget WAPI, är det väldigt sorgligt att berätta om en chilensk man som nu bor i Sverige.
Jag grät så jag knappt såg tangenterna när jag skrev om honom.


Inga kommentarer: