Vad det är kul när vi i Emma Vall drar igång, hur den ena tanken hos en leder till en annan tanke hos en annan. Vi lägger pussel med intrigen medan vi skapar de olika pusselbitarna var för sig eller tillsammans tills det blir en enhet.
Nu har vi haft en vecka på oss, de andra Emmorna: Annica och Maria och jag att fundera över Sixtens och Sunnas vidare äventyr i vår barndeckarserie. Vad ska vi skriva efter Spår i snö och Upp i rök? Idag skulle vi ses och spåna vidare. Men Annicas barn blev sjuka så det var Maria och jag som träffades på Citykonditoriet nära Adolf Fredrik. Det tillhör någon kyrka, är ett jättestort konditori inrymt i stora balsalar med guldspeglar på väggarna och fantastiskt gott hembakat. Där kan man sitta hur ostört och hemligt som helst. Vi spånade vidare på äventyren medan Maria förstås åt semlor - det gör hon obehärskat utan att det syns på henne, den lyckliga människan.
När jag kom hem hade Annica kommit med flera kloka trådar i mail. Samarbete är verkligen 1+1+1= mycket mer än tre.
vad underbart att ha två bra personer att tänka och skriva med -värt mycket mer än sådana futtiga händelser som BH-bygel i tvättmaskinen som lätt kan dra ner en annars!
SvaraRaderaJag beundrar din energi och gnista. Keep it up.
Ja det är underbart med mina Emmor. Att ha några som man alltid kan ringa, som alltid lyssnar och finns där. Vilket inte hindrar att vissa dagar ändå blir bara fel - som behåbygeldagen. Men jag brukar tänka som Karlsson på taket: Det är en världslig sak.
SvaraRaderaJag är grymt avundsjuk på erat samarbete, det verkar så inspirerande - men jag fattar bara inte hur ni gör när ni skriver ihop och fortsätter vara vänner! /Mia/
SvaraRadera