När jag kommer hem står soppåsen jag glömde på exakt samma plats i hallen.Lampan jag glömde släcka i köket är fortfarande tänd och ingen har köpt mjölk till kaffet.
Det ligger inga stövlar kastade över hallgolvet och ingen glad röst ropar: "Ska jag sätta på te? Jag har massor att berätta."
Det är inte så kul att bo ensam. Varför vimlar inte Stockholm av trevliga kollektivhus där man både har sin lägenhet och gemensamma utrymmen där trevliga människor kan träffas. Jag skulle älska ett sådant boende.
Dottern, min mambo, är i Sydafrika, långt borta, lång tid. Hon arbetar för Röda Korset i Johannesburg och orosfjärilar fladdrar runt i min mage.
Just nu är hon med vänner i Kapstaden.
När vi var där tillsammans var hon så liten, nu är hon vuxen. Hon prövar vingarna och gör viktiga saker. Hon har drömmar och ambitioner och jag är stolt över hennes viktiga arbete. Men orolig.
Jag tittar på bilden av henne som jag hittade på facebook - min dotter i världen.
Fin hon är! K.
SvaraRaderaååååh mamma vad söt du är! gulligt att du lade upp kortet. Vi ska försöka lägga upp lite fler snart. Du är med mig hela tiden. Jag saknar dig så sjukt mycket!
SvaraRaderaFörlåt att jag inte kommenterar så mycket för tillfället, har inte så mycket tid framför internet.
Puss vackra. älskar dig!
Ja K. Visst är hon underbar!
SvaraRaderaVarför skulle du sitta framför internet när det finns så mycket annat att göra och upptäcka. Du hinner nog i Jo-burg. Saknar dig också så otroligt mycket. Får nästan panik när Elin nu börjar prata om att flytta till Italien. Men vad ska man göra! Pussar och kramar.