Mer om mig och skrivandet

onsdag 22 april 2009

När jag slutade tjata slutade mannen snusa - vilka slutsatser ska jag dra av det när det gäller min vikt

Jag brukar säga att jag vill ha en walk in closet. Jag har hört mig säga det. Häromdagen insåg jag att det har jag redan. Det är bara problem med walk-in-andet eftersom det står kartonger på hela golvet i klädkammaren. Det hänger kläder på dörrarna också, ligger i lådor under sängarna. Jag sparar och sparar, även sådant som blivit så litet (?) av att ligga i lådor, eller sånt som jag inte vill ha just nu - men kanske sen. Varför är jag en sådan hamster? Jag läser Evas blogg och ler igenkännande. Det ligger sådana förhoppningar i kläderna - man ska bli lika fin igen som när man hade dem, för tio kilo sedan eller så. Och snart har man ju gått ner de där kilona - eller?

Eva skriver om sin mamma som inte började gå ner förrän hon slutade tänka på vikten, då rasade kilona. Då kom jag att tänka på en exman. Som jag tjatade på honom att han skulle sluta snusa, jag bad, bönade och förbannade, han slutade inte. Då gav jag upp. Må vara tänkte jag, jag kan inte göra något åt denna snuskiga vana, jag får väl acceptera. DÅ - slutade han. Det gav mig en del att tänka på.

Så om jag nu slutar tjata på mig om att gå ner, slutar testa GI, ISO, doktor Dahlqvist och en förödande kombination av alla tre - då kanske jag går ner? Värt att pröva.

7 kommentarer:

  1. Jag ska också börja tänka i de banorna. Och nu ska jag ge bort en hel hög kläder till min mamma, som har blivit mindre med åren och jag större.

    SvaraRadera
  2. "En kvinna utan mage är som en säng utan kudde", hörde jag en man säga en gång. Så läste jag i någon bok - kan det ha varit i Musselstranden? - att män gifter sig med de magra men vill ha de runda och mjuka i sängen. Att vi kvinnor alltid ska vara så kritiska mot oss själva! Förresten, är det inte i "Gud på en Harley-Davidson" som Christine börjar sin inre resa med att slänga bort alla de kläder hon inte längre kommer i?

    SvaraRadera
  3. Bra, vi kastar/ger bort det vi inte kommer i, ser inte bakåt utan framåt! Och Annika: Vad är det för bok: Gud på en Harley Davidson??? Blir nyfiken????

    SvaraRadera
  4. Joan Brady har skrivit den. Vi får följa Christine som hamnat i en livs- och kärlekskris. En stilig man på motorcykel uppenbarar sig - Gud (?!) - och hjälper henne komma till insikt. Jag var väl inte direkt imponerad av boken men jag tror att det är en sån där bok som man uppfattar olika beroende på var i livet man befinner sig. Minns dock tydligt scenen med att slänga bort gamla kläder!

    SvaraRadera
  5. Annika! Det du berättar väcker opublicerbara minnen, måste nog läsa den!

    SvaraRadera
  6. Mamma! Problemet är att vi gömmer oss bakom metoder hit och dit istället för att inse att vi màste seriöst ändra vàra vanor. I sommar tycker jag att vi ska satsa benhàrt. Det har vi aldrig gjort förut sa vi kan inte klaga över att vi inte gar ner. Vi màste börja tänka kalorier och äta mycket goda underbara sallader till middag.
    Jag tror att vi klarar det. Vi stöttar varandra! Yoga pa balkongen, goda sallader, mycket grönt te -det làter väl inte helt fel?! puss

    SvaraRadera
  7. Balkongen....nja
    - men rask promenad på öns stigar alternativt längs kajen
    yoga på verandan
    grönt te och massor av god och härlig mat
    och yoga igen
    och gräva gräva gräva
    kratta kratta kratta
    skratta skratta skratta
    Puss min fining!

    SvaraRadera