Jag tänker ord som veranda, jordgubbar och rosévin. Jag vill stiga i land på bryggan med det lilla gula båthuset. Jag ser hur Annica kommer vandrande på stigen mot mitt hus med de små glada killarna i släptåg. Syrenerna väntar på mig, lupinbacken likaså och mest av allt mitt svala skrivrum där man ser havet. Vi har förväntansfulla idéer i huvudet, Annica och jag - de är på fröstadiet än men kanske planterar vi och vårdar dem i sommar, kanske spirar små smala stänglar. Och jag har en tjock pappersbunt som jag vill arbeta med. Något jag skrivit som inte alls är klart men som jag längtar efter att skriva om, putsa på, skriva till. Jag kan inte skriva förrän jag flyttar ut på landet. Tiden har varit för turbulent, jag får ingen ro. Men nu.Jag börjar packa väskan med manus, skrivböcker och förväntningar. Snart!
Jag känner hur det gror och växer i vår idé! Någonting nytt och outforskat, spännande och öppet. Visst låter det som en bra framtid! Jag kan inte heller bärga mig förrän jag är på ön. Äntligen. Efter en vår av flytt, kalas, fotbollsmatcher och besök.
SvaraRaderaSnart, snart är vi i den bästa av världar... Kram Annica
Och jag som läsare ser fram emot resultatet!
SvaraRadera