Jag frågar mig inte om jag är lycklig när jag målar en vägg, jag bara är det

Många funderingar håller mig vaken mitt i natten. Jag vaknade och trodde det var morgon men natten är svart utanför. I mitt huvud listar jag vad som ska göras innan jag flyttar hem igen och oron drev upp mig. Det är inte bara de praktiska sakerna. Det är också alla tankar kring mina barns livsval som surrar i huvudet, svar på frågor de ställer om sina liv som stökar runt i mitt huvud och väcker mina egna funderingar kring val i livet.

Ett vet jag, jag är så nöjd när jag går omkring på min tomt och fixar med döttrarna. En känsla av ro infinner sig, en viss förtröstan också som jag inte känner när jag är ensam om allt ansvar. Jag behöver inte fråga mig då om jag är lycklig eller grubbla över mitt sinnestillstånd, vi målar en vägg, vi hjälps åt att dra björklöv, gräva ner syrener, planera verandan och jag vet att det är lycka för mig, de stunderna. Ögonblick att gå tillbaka till i tankarna när jag flyttat in igen och hösten kommit.