Min vän Ylva efterlyser mucklare i halsduk som vill heja på henne så jag anmäler mig. Hon har flyttat in på ett favoritkafé på söder och ger sig själv arbetsuppgifter varje dag, men fuskar förstås och bloggar lite mellan varven. Jag som vill ha en arbetslokal för att driva bort latmasken som bosatt sig inom mig tänker haka på. Jag älskar att sitta på fik och skriva. Så Ylva, mucklare Eva som vill heja på och vill bli påhejad anmäler sig härmed för kaféarbete med mac. Jag måste bryta min onda spiral och det här är kanske ett sätt.
Måndag?
Kaféskrivande med skrivkompisar är suveränt. Men detta med halsduk däremot är inte helt lätt. Det gäller att göra det rätt. Här är några tips:
SvaraRaderahttp://parisbreakfasts.blogspot.com/2009/08/lecharpe-pour-lete.html
Förresten behöver jag jobba nu på på måndag när jag är i Sthlm, får man ev hänga på? Var sitter ni?
SvaraRaderaUnderbara sjaltips, Johanna! Återkommer om kafé när jag pratat med Ylva W. om kafé - men vid Nytorget blir det.
SvaraRaderaDet låter underbart roligt! Inte för att jag tror att jag skulle kunna sitta stilla och skriva om man möttes några trevliga tjejer på ett café, jag skulle nog prata så jag trillade av stolen. Hade jag tagit risken att ta med en laptop hade jag säkert hällt kokhett kaffe över den innan jag hade hunnit sätta ner koppen på bordet. Men vad jag saknar de fredagsmöten jag hade med en kollega där vi satt och dryftade idéer! Att överhuvudtaget träffa kreativa människor är så inspirerande!
SvaraRaderaKnas-Eva, men glad blir man att du och de andra vännerna finns!!! Kanske ska vi ta oss i kragen, eller halsduken, och faktiskt fixa ett riktigt ställe, du vet som de andra proffskulturarbetarna och skaffa oss en riktigt lokal? Anna-Karina måste ju vara vilse nu oxå när Ehrenborgs Café i Gamla stan slagit igen ...
SvaraRaderaVad det gäller halsdukar, så är jag mer inne på den randiga sorten som bärs av typen fans. Hejaklackfans. Det är sådana jag efterlyser. Men sjalarna var snygga, det måste man säga.
Jag är lite glad idag, har arbetat fast det är lördag, har suttit på min nya balkong i solen och läst in mig på min egen litteratur, allt för att komma i rätt stämning för en fortsättningsbok, så jag är laddad för ett skrivpass, faran med er andra är att café + vänner sällan är = arbete : )
Läste om konstnärinnan Lena Cronqvist i DN idag och förstår hur skadlig vardagen är, och varför jag har så svårt att komma in i flytet. Så fort vardagen eller allt det andra runt omkring kommer in i mitt huvud så är det kört. Har tvivlat på mitt kall - men fick ett svar på varför det är så svårt med koncentrationen av Lena C. Fast så isolerat som hon arbetar kommer jag aldrig att kunna/vilja bli. Jag har alldeles för stort pratbehov. Tror jag.
/Ylva
Ja Ylva, det är klart vi ska hitta en lokal. Nu när lokalpriserna går ner.
SvaraRaderaMen jag är allvarlig med kaféjobb, tror nog vi har disciplin att hålla tyst i två timmar och sen fika? Var brukar du sitta? String och Sacré Coeur gillar jag. Kram! Kul att du kom igång.Ska läsa Lena C-intervjun när jag kommer till stan.
Hej Eva!
SvaraRaderaJag jobbar bättre på kafé med vänner än ensam hemma (de är nämligen så himla flitiga!), fast nu hamnade jag hos syrran i Strängnäs, så jag får kaféskriva hemma i Göteborg nästa måndag istället (vi brukar träffas just på måndagar, råkar du vara i Gbg en måndag vet du vad du ska göra :-)
Testar gära Sacré Coeur nån dag, gillade inte String, tyckte personalen verkade sur och stämningen var lite förstoppad på nåt vis (usch, förlåt...)
Johanna! Som vi sa förut - det är nyttigt med nya ögon som ser på hur det gamla invanda är, visst finns det attityd på String, men jag ser det inte längre, så mycket annat känns bra för mig där.
SvaraRaderaJag tycker som du att det är uppiggande att ha människor omkring mig som skriver - och kommer jag till Göteborg dyker jag gärna upp med min lilla vita:)