Det är märkligt hur de mest olika pusselbitar börjar stämma när man är inne i ett bokprojekt. Just nu skriver jag om Alger 69 med minnen och tankar från perioder jag var i Frankrike. Ibland har jag tänkt på S. - min allra första stora franska kärlek. Det var decennier sedan vi hördes. Många. Plötsligt dimper det ner ett brev från honom. Just när berättarjaget i boken mindes en särskild sommar... Konstigt. Som tankeöverföring på långdistans....
Oj vad spännande! Har ni haft lite kontakt med varandra under åren eller var det bara ett brev out of the blue?
SvaraRaderaAnnika det var sååå länge sen att jag inte ens vill skriva ut antalet år, vi har aldrig haft kontakt. Han letade mitt namn på internet helt enkelt, vår värld är liten, skickade ett brev till mitt förlag: "få är de kvällar jag somnat utan att tänka på dig..."
SvaraRaderaLivet är märkligt.
Wow! Det var starkt! Jag ryser; "få kvällar......utan att tänka på dig"
SvaraRaderaJa på franska blev det rena poesin....! Och hans handstil är precis likadan, jag har kvar breven för övrigt, de från fordom.
SvaraRaderaFör en obotlig romantiker som jag är så låter det som en riktig kärleksförklaring!
SvaraRadera