Gång på gång kommer den chilenske sångaren Victor Jara i mina tankar dessa dagar, underliga sammanträffande gör att hans namn nämns. Jag älskade att lyssna till hans vackra politiska solidariska sånger, då för länge sen på 70-talet. Jag kan gråta än när jag tänker hur militärjuntans bödel torterade och dödade honom på den Stadion som nu bär hans namn, Stadio Victor Jara i Santiago. Kort efter den USA-stödda kuppen 11 september 1973 arresterades han, torterades och slutligen skjöts han till döds och hans döda kropp kastades ut på gatan.Det var min vän Javier som själv kommer från Chile som talade om honom häromdagen.
Sedan skrev jag ett blogginlägg om en helt annan junta och bloggkompisen Victor Estby passade påpassligt på att berätta att han faktiskt är döpt efter just denne fantastiske sångare.
Så märkligt: Min dotter Elin har som mellannamn Amanda. Det är ett vackert namn och Victor Jara sjunger så hjärtslitande vackert och vemodigt: Te recuerdo Amanda... jag minns dig Amanda.. så vi ville ge henne det namnet, hennes far och jag som tillsammans lyssnade på Victor Jara.
Ja, det är onkekligen ett namn att leva upp till. Morsan och farsan hade en hel del kontakter med människor som flytt från Chile på sjuttiotalet. Jag höll på att få heta Hektor först. Det är ju också ett namn som förpliktar. Kolla exempelvis farsans blogg:
SvaraRaderahttp://stefanestby.blogspot.com/2009/09/hektors-hjalm.html