Min kära Kerstin pratar så klokt om förenkla-livet-projekt. Själv har hon övergett Stockholm och flyttat upp till ett litet hus i Offerdal. Se hennes kommentar på mitt förra inlägg. Jag tror att jag precis som Kerstin håller på just med att förenkla livet. Gör ni det? Inte äga så många saker. Tomma ytor. Idag rev jag en hel bokhyllevägg och nu ska Nationalencylopedin ner i källaren. Jag plockar och plockar för att det ska bli rent och tomt och försöker lyssna på sonen som säger: Du har så fina saker, mamma, men måste allt stå framme samtidigt?Just nu är det möblering, skapa ett harmoniskt hem för arbete och vila och lite fest emellanåt. Jag stuvar och och städar och kastar. Måste sortera böcker. Måste inte ha lakan för en trebarnsfamilj och handdukar likaså.
Men så är det det där med de svarta tröjorna, koftorna, klänningarna, skorna... kanske en vacker dag så kommer jag dit också i min förenklalivet-strävan?
Här har det också röjts denna höst. Rena ytor är skönt för själen.
SvaraRaderaÅh vad jag känner igen detta! När barnens pappa och jag separerade slängde vi bort 20 m3 med saker och skänkte bort massor till Myrorna. Jag borde ha sålt det på Blocket istället men jag orkade bara inte, ville bli av med barlasten och bara flytta med det nödvändigaste. Min filosofi idag är en sak in, en sak ut. Utom när det gäller böcker. Jag har så svårt att göra mig av med böcker!
SvaraRaderaDu kommer att känna dig lättad och fri när du är klar.
Heja på Eva!
SvaraRadera:))
Kan det vara något i luften? För vi gör likadant. Ut med överflödet och in med sånt som bara är nödvändigt och omtyckt. Jag har tömt ett helt rum på onödigt ägande och som nu står i princip tomt att flytta in det nödvändiga och älskade i. Jag har sparat saker av "fel anledning" och när det är i vägen så har jag ändå skapat något konstigt band till saken och har svårt att slänga. Men nu är det slut på sånt!
SvaraRaderaSå jag instämmer med ovan talare: Heja Eva!
Jag försöker göra mig av med kläder som jag inte använder just nu... OCH skor!!!
SvaraRaderaHar så svårt att skiljas från sådant, men det tar ju bara plats. Precis som Annika så är det svårast att göra sig av med böckerna.
Håller på Dig!
Det känns som om vi alla gripits av samma lust till förenkling? Visst är Kerstin fin där hon står så lugn utanför sitt hus i Offerdal? Jag har gått några vändor till soprummet idag. Samlat kläder i en kasse. Men det är riktigt svårt att veta hur man ska göra med sina böcker. Jag rev ner en bokhylla och sen ångrade jag mig och satte tillbaka nästan allt. Men arbetet fortskrider. Tack för uppmuntran!
SvaraRadera