Ser att bloggkompisen Annika också drar sig tillbaka tidigare från fester numera. Skönt att höra, jag har nästan börjat undra om det är något fel på mig som gärna går hem vid sådär elva, tolv. Ändå är jag ofta uppe sent hemma, men mer för att sitta och läsa i allsköns ro. Jag kunde nog för övrigt stanna på fester längre om jag bara slapp ta mig hem på tunnelbanan som blir allt stökigare ju senare det blir. Många berusade redan vid tio en fredagkväll, många som öppet dricker i t-banan.Ikväll har jag varit på en varm och välkomnande inflyttningsfest hos fina sonen och hans sambo - hon blir allt vackrare rund om magen. Efterlängtat barnbarn på väg. Jag vågar knappt tänka tanken. Det är något alldeles speciellt när ens barn flyttar ihop, alldeles på allvar, skaffar lägenhet och barn och fyllda av kärlek ser framtiden an. Det gör gott i mitt hjärta att se dem. Samtidigt fylls mina tankar av minnen av hur det var, när jag väntade just denna nu vuxna son, hur vi satt där i en alldeles tom lägenhet framför kakelugnen och drömde, hans far och jag.
Jag går också tidigare från feser, vid 23-24. Hörde från en man att det imponerade, gav intrycket av integritet. Men mitt huvudsakliga skäl är att jag inte vill bli taggad på Facebook med en massa ofördelaktiga bilder. På våra fester ska det alltid fotas så så mycket...(måste ständigt rensa taggade bilder ändå på kontot). Ett annat skäl är att jag aldrig orkar vara uppe så länge.
SvaraRaderaJa det är svårt att skydda sig från hemska festbilder! Jag känner mig bara så fånigt fåfäng när jag taggar av bilder - som att jag skulle tro att jag är så mycket snyggare, smalare, mindre grimaserande och gapskrattande än vad bilden visar ungefär. Men det är faktiskt brutalt att möta bilden av sig själv ibland.
SvaraRaderaLäste en intressant artikel (minns inte vad skribenten hette, var jag läste den eller så tyvärr) att i och med att vi exponeras så mycket på Internet idag så kommer det enda suspekta i framtiden vara att inte finnas på festbilder på Facebook. All denna exponering av sådant man kanske tycker är pinsamt, upprörande etc kommer att öka vår tolerans för olikheter. Tänkvärt.
SvaraRadera