Min Paris-klänning var början till min kärlek till Frankrike

Den här lilla klänningen är bara för er en banal liten barnklänning, lite sliten till och med. För mig som tioåring representerade den Drömmen om Frankrike. Om Paris. I Sallyhill, en arbetarstadsdel i Sundsvall där vi bodde, åkte ingen utomlands. Men så fick min pappa följa med på en av Reso ordnad tågresa till Paris, en tidig charterresa. Det var stort och märkvärdigt. Han kom hem och berättade om kaféerna , om pastis som han drack, om maten, om det vackra franska språket om om slottet la Brevière där han bott.

I ett prasslande paket från Galeries Lafayette, Paris finaste varuhus sa han, hade han en examensklänning åt mig. En klänning från Paris! Min lycka var oerhörd, obeskrivbar. Jag har nog aldrig känt mig så fin och blivit så beundrad. En klänning från Paris. Märkunderligt fint skulle farmor ha sagt.

Där började min kärlek, min stora längtan till Frankrike. Åh vad pappa berättade om detta märkvärdiga land, han lade en grund av kärlek i mig som inte går bort. Detta språk, detta vackra land - dit skulle jag, bestämde jag i all tysthet. Det dröjde några år, jag slet som en galning med att pressa skjortärmar för att få pengar för att komma till mitt älskade Frankrike.
Klänningen har jag kvar. Kärleken till detta mitt andra land också. När jag kom dit var det som att komma hem.