I det nötta slitna finns mina kärleksfulla minnen, det blanka orispade rör inte mitt hjärta
Jag vill ta upp en kantstött låda ur källaren och hitta saker med minnen i, saker som lever för att de älskats sedan mina barn var små, eller som med tomten på bilden sedan min pappa var liten. 1916 någon gång köpte han den till min farmor. Fint eller hur?Kasta den där gamla tomten, säger mina barn ibland om någon annan gammal tomte de gjort som jag har kvar. Nej, jag kastar inte. Jag är ledsen att jag kastat för mycket av gamla slitna saker. Nu vårdar jag tomten, Elins gamla julkrubba från slöjden, alla kära nötta fina saker som påminer mig om kärleksfulla jular.
Jag vill inte gripas av adventspanik men jag gör det. Det blir ett pyssel myskrav som känns jobbigt. Ett sätt att motverka det är att undvika Åhléns till exempel. Jag får kräkkänslor när jag går in på varuhusens julavdelningar, de vräker fram för mycket, för krusidulligt, ett äckligt överflöd. De vill tala om att det jag har ingenting är värt. det duger inte.
Men jag vill inte ha köp nytt-budskap i juletid. Jag vill vårda det jag har. Mina gamla slitna tomtar och bonader, en urblekt julgardin. I det nötta finns minnen, det blanka nyköpta säger mig ingenting.
Vi har flyttat så många gånger att så gott som alla julminnen slängts på vägen. Och det kan jag ångra. Samtidigt är jag lite lättad över att slippa hetsen med julpynt. Tycker mycket om din tomte!
SvaraRaderaDet känns som att man måste ju inte komplettera så ofta i pyntet. Jo, glitter, för det går av eller får nakna sträckor och sånt. Och det är inte kul. Så det måste man köpa nytt var tredje år eller nåt.
SvaraRaderaOch jag tror att vi köpte en ny trekantsstake för att den vi ärvde efter min mormor tog slut.
Men det finns ju faktiskt pynt på loppis. Vår julgransbelysning inköptes på loppis 1989 och fungerar utmärkt än (peppar peppar).
Jag köper lite nytt varje år, men vill inte vara utan den juldoft som når mina näsborrar på första advent då jag packar upp allt julpynt. Det är något visst att ta fram något gammalt ärvt, något som barnen gjort, något som jag gjort, något som jag köpt... Jag älskar julen! Till skillnad från dig vill jag dock gärna ha snö, mycket snö!
SvaraRaderaVilken underbar tomte! För att återfå lusten att adventspynta tycker jag du ska undvika Åhléns & co. Det gör jag. Jag gör precis som du skriver - håller mig hemma (med undantag för att köpa glödlampor), tar fram våra gamla grejor och pyntar med stor glädje. Njuter samtidigt av julmusik och glögg. Det gäller att suga ur det gottaste!
SvaraRaderaVi har våra lådor i källaren. Pynt från då jag var liten. Pynt från då barnen var små. Tror inte jag har köpt något sen dess. Tycker om det gamla, som fortfarande är fint. Adventsstaken är min farmors, från 30-talet.
SvaraRaderaIvana, levande ljus har jag aldrig vågat ha i granen fast det är så vackert, vågar du det nu efter granvältningen!?
SvaraRaderaBeatrice -älskar också min jullåda och försöker riktigt njuta av julen från 1 december. Det allra göttaste, Maria!
Cecilia: Ibland måste man komplettera glitter och änglahår, och ja! Loppisar är toppenställen för julsaker.
Och Sofie: Flyttar är förödande, det är ofta då man står med en gammal pryl som är mer sentimental än vacker och kanske kastar.
Eva: Pynt från då du var liten, det låter härligt, det har jag nästan ingenting kvar av.
I år vann jag förresten två små glastomtar av Ingegerd Råman, de får stå på tomtebordet tillsammans med pappas gamla fina tomte.
Pysselbehovet har minskat betydligt sedan barnen flyttade, men det finns fortfarande små tomtar och änglar som bara måste finnas framme för att påminna om våra familjejular. Hemmavarande sonen tycker inte att vi ska ha någonting, men när sakerna kommer på plats så tycker han att det är rätt mysigt i alla fall!
SvaraRaderaFast lite nytt är alltid roligt att komplettera med.
Barnbarnspyssel kanske Pia? Jag tror ofta ens barn vill att det ska vara precis som det brukar vara... vad de än säger.
SvaraRadera