Alla behöver en trygg stöttande rolig grupp som skyddsmur i livet

Jag har varit på träff med kloka författarvänner ikväll. Vi har en så fin grupp. En gång i tiden  - ja det var inte så länge sen - satt vi alla i styrelsen för BUS. När vi avgick ville vi ändå fortsätta träffas, just vi. Vi är en grupp i olika åldrar, olika bakgrund, men med det gemensamt att vi alla skriver för barn och ungdomar. Det känns som en grupp som ger stöd. Jag blir peppad av att träffa de andra och jag vet att jag kan vända mig till dem om det är något jag grunnar på, något som valsar runt i mitt huvud som jag inte finner svaret på. Ibland pratar vi om vad vi just nu arbetar med, ibland suckar vi över krångel med förlag. Fina Ylva, Ylva, Anna-Karin, Maria, Annica och Lena. Vi har en bra kemi. Ingen som är missunnsam, ingen som drar ner en, i stället är alla  stöttande, skämtsamma, gravallvarliga allt efter gruppens behov den kvällen vi träffas. En sådan grupp känns som en trygg skyddsmur.