Jag tänker på min lilla bror - inte så liten förresten. Men oj vad jag minns när mamma kom hem från BB med honom. Ett litet knyte, så hjälplöst. Mitt hjärta svämmade över när jag tog honom i min famn. Innan han anlände hem var jag tveksam - jag tyckte nog det var pinsamt att mina, som jag tyckte urgamla, föräldrar fick barn. Men det räckte att John kom hem för att de känslorna skulle ändras till enbart kärlek.
Han ville inte fira födelsedagen, den här speciella födelsedagen, hemma utan i stället tog han med sig familjen och åkte till Vietnam. De bor på min favoritgata i gamla stan i Hanoi, de ska åka till vårt älskade Hoi An. Jag är så otroligt glad vid tanken på hur bra de säkert har det i Hanoi just nu, just idag på födelsedagen.
Skickar ett soligt kärleksfullt Grattis över bloggen också! Han är värd att fira min kloke snälle bror!
Grattis till dig som lyckas med träningen.
SvaraRaderaTack Eva, formen oken men inte vikten tyvärr, men jag köpte Hjärnkoll idag för oavsett vilka dieter jag använder så går jag inte ner ett hekto, trots träning. Det sitter kanske i hjärnan, tänkte jag och gav mig boken Hjärnkoll. Men jag tror att det är långa promenader både kropp och psyke behöver!
SvaraRadera