Nu väntar sommarhuset på den nye familjemedlemmen

Det var sol och vi travade iväg för att ta tidiga morgonbussen till ön. Ellen var ivrig. Hon har inte varit där sedan förra sommaren. Allt ligger liksom och väntar.
Ellen - som har storstadsbrus i öronen och stress efter Vietnam och Paris bara satte sig ner först och lyssnade in tystnaden. I tystnaden finns de fina ljuden, fågelsången. och dofterna - i synnerhet för henne som slutat röka och nu känner alla dofter så mycket mer intensivt.
En vacker dag i det gröna. Vi målade skafferiet  med turkos överbliven färg från köket. Fint. Vi klippte så länge batteriet räckte och klippte bort björkskott. Vi satte på kylskåpet. Nu är den röda stugan beredd att ta emot sommargästen Milton som ska bo där hela sommaren med sina föräldrar. Precis som hans far gjorde som nyfödd bebis.
- Är det många ute, frågade vi båtkonduktören.
- De gamla vanliga, sa han.
Det känns tryggt. Vi hör till dem vi också, de gamla vanliga. Plus den nye: Milton.