Jag kunde inte släppa Sarah Waters nya Främlingen i huset. Den är spännnde - omsorg om detaljerna, bra research. Så man läser och läser och fascineras - fram till de sista kapitlen.
Det är samma sak med andra romaner jag läst av henne. Hon har inte förmåga att avsluta böckerna på ett sätt som känns lika spännande och trovärdigt som resten av boken. Hon lämnar mig med en känsla av snopen häpnad helt enkelt och jag tänker: Hallå, så får du inte göra!
Hennes böcker är som stora luftiga suffléer för mig - som tyvärr i det kritiska slutet bara sjunker ihop.
Har ingen aning om vad andra läsare tycker om det. Men jag var så besviken och snopen över den senaste boken när jag kommit till slutet. Kände mig bara snopet övergiven av författaren.
Håller helt och hållet med dig! Ändå fortsätter jag läsa hennes böcker... Kram Kim
SvaraRaderaKim, vad intresant att höra att du också tycker så. Det är en konst att knyta ihop en bok!
SvaraRaderaAj då. Återkommer när jag läst den!
SvaraRaderaAnnika, ska bli intressant att höra vad du tycker. Jag är frustrerad och vill skriva om slutet!
SvaraRaderaAbsolut, det gäller att inte tappa tråden. Kram
SvaraRaderaJag tyckte att den höll hela vägen, det var mer ett lite oväntat slut och det gillade jag. Har läst flera av hennes böcker men eftersom jag aldrig kommer ihåg slutet så här i efterhand kan jag inte säga om de motsvarade förväntningarna eller inte...fast å andra sidan har jag inget minne av att jag blev besviken.
SvaraRaderaJag är inte heller bra på att komma ihåg slut, du luttrade bibliotekarie :) trevlig blogg du har förresten!
SvaraRadera