Men när vi bestämt oss för att skriva fem deckare om Amanda Rönn så använde vi pseudonym, Förlaget Alfabeta ville det för att det såg lite märkligt ut med tre författarnamn. Men vi ville det för att det var en utmaning att vara hemliga. Vi ville se om någon skulle säga någonting om att stilen skilde sig åt i boken, att det omöjligtvis kunde vara bara en författare. Det var det ingen som sa, däremot fick vi kvalificerade gissningar. Gunilla Kindstrand i TV sa att bakom pseudonymen måste finnas en man, författarens blick på kvinnor var så manlig. Det är något vi ofta funderat över, vad menade hon :)En recensent sa att det nog var Kerstin Ekman som skrev deckare igen... då blev vi malliga.
Men det var intressant att lyssna till reaktionerna, att se gissningarna på vem (inte vilka) som dolde sig bakom pseudonymen Emma Vall.
Det gav oss också arbetsro. Vi stängde in oss i vårt hemliga skrivrum... vi hade ro att skriva, ingen visste vad vi gjorde. Vi älskar hemligheter. Vill ni läsa Amandaböckerna? De finns att beställa från Förlag 404
Efter ett tag blir hemligheten en boja, men det är en annan historia!
Jag undrade så när jag läste den första boken. Vad kul att de trodde att ni var Kerstin Ekman.
SvaraRaderaJag gillar verkligen pseudonymen Emma Vall. Den inger förtroende.
Vad spännande att läsa om er psedonym Emma Vall. Det där med skrivro lät intressant... Kram Kim
SvaraRaderaHärligt att bli jämförd med Kerstin E. Och jag kan förstå att det kan finnas en viss ro när man skriver under pseudonym.
SvaraRaderaTack Eva Granne, då hoppas jag du kommer att vilja läsa nästa Emma-bok också!
SvaraRaderaKim du är för söt... skrivro önskar jag dig för det är otroligt hur mycket du hinner med - förutom själva skrivandet av alla dina fina böcker!
Eva, det var verkligen vilsamt med pseudonymen. Som att stiga in i ett hemligt rum
Roligt att läsa den lilla storyn om Emma Vall. Jag läser vanligtvis inte deckare, men jag blir lite nyfiken på era böcker. :)
SvaraRaderaJag läste ett par Emma Vall-deckare för – ja, nästan ett decennium sedan tror jag (det var på ett hotellrum i San Diego i alla fall). Jag har för mig att det redan då framgick av baksidestexten att det var flera författare som samlades under Emma Vall, men det stod inte vilka. Jag har sedan tyckt det var lite kul när jag efter att ha tittat in på din blogg ganska många gånger förstod att du var en av dem bakom böckerna.
SvaraRaderaMen nu (eftersom du tar upp ämnet) så blir jag lite nyfiken på varför ni beslöt att berätta vem som låg bakom Emma Vall-namnet. Att ha arbetsro låter som en lyx man ville fortsätta unna sig. Så vad hände?
Intressant med pseudonym och vilka undringar det kan väcka, vem/vilka ni var o s v? Tänk vad vi blir bedömda och vad ett namn skymmer också, nu visste ingen, Kerstin Ekman var ju lite kul men mest stolta ska ni vara över ert eget, det är ju ni. Läser aldrig deckare numera men ska titta i era.
SvaraRaderaVixxtoria, frågan var kul så jag gjorde svaret till ett nytt inlägg :)
SvaraRaderaMonica - vet du vad, jag är också deckartrött. Men det är roligare att skriva en än att läsa just nu!
hi, new to the site, thanks.
SvaraRadera