Vad signalerar romangestalternas kläder?

Dagens nyheter är en tidning jag nästan gett upp om. Igår fick jag min känsla av att tidningen görs för singlar i Stockholms innerstad ytterligare förstärkt när man ägnade tre sidor åt var man kan gå på AW på Stockholms innerstadskrogar. Räck upp handen alla ni som är intresserade! Men eftersom jag är så missnöjd med DN (utom med Croneman) kanske jag ska tipsa också om när något är häpnadsväckande intressant?
Idag var det en sådan artikel som generöst fick breda ut sig över tre sidor med spännande innehåll.  Sara Danius skriver en essä under rubriken Romanens röda tråd om  hur några franska 1800-talsförfattare är de första som på allvar börjar skildra hur den moderna människan uttrycker sig genom kläder och mode i sina romaner: "Stendhal, Balzac, Proust. Tre garderobsvärldar, tre bildningsromaner, tre begärsberättelser," skriver hon om.
Det är alldeles fascinerande. Jag älskade detaljrikedomen i Balzacs romaner som Pappa Goriot och Kusin Bette - vilken suverän skildrare av fransk borgerlighet. Proust har jag ju aldrig kommit längre än till första boken (men vänta bara någon sommar blir det av!). Stendhal läste jag förstås när jag studerade franska.

Kläder är något jag grubblar mycket på när jag själv skriver, hur är de klädda mina romangestalter, vad signalerar valet av kläder?

Alla de tankarna får näring av denna utomordentligt välskrivna och intressanta artikel!