Alla lyckliga familjer liknar varandra heter en roman av
Claes de Faire. En skildring av en sammanfallande familj i iskyla där alla lever efter strikta yttre regler och normer och andras förväntningar, där alla döljer sitt inre för de andra. Romanen har fåt en del uppmärksamhet - som ofta när överklassen skildras i Sverige i romanform för övrigt tycks det mig. Det finns en del välskrivna sidor och träffsäkra formuleringar men mycket är för schabloniserat för att jag ska kunna ta den till mig.
Bra fråga! Men det har väl varit rätt mycket arbetarklasslitteratur på sistone också!?
SvaraRaderaJa jag undrar hur det är - för mig känns det som om överklassromaner och dess författare får oproportionerligt stort utrymme i vecko-månadspress och i DN och Svenskan?
SvaraRaderaDet är en känsla jag har och den är ju inte statistiskt underbyggd :)
Jag tror som Petra, att teman som inte är så vanliga får mer uppmärksamhet än andra.
SvaraRadera