En dotter på vift i Sydamerika, en inflyttad i ny lägenhet. Jag kvar. Dessa ständiga omställningar är säkert nyttiga. Nu har jag en längre tid varit så involverad i döttrarnas olika res- och flyttbestyr att jag nästan tappat riktningen på vad jag håller på med. Jag har arbetat med mina manus, men en aning förstrött. Nu återtar jag mitt arbetsrum, flyttar från hörnan i sovrummet där jag suttit. Jag har ett korr som att läsa på min och Marias bok Sopkungen. Jag har andra påbörjade skrivprojekt i olika stadier. Och jag har helt enkelt inget att skylla på om jag inte arbetar. Jag har tid, jag har plats. Vilken frihet, vilken boja samtidigt för det ställer också krav på väldigt mycket disciplin att vara sin egen arbetsgivare.
Nu är det en ny vecka, nya möjligheter - och plötsligt väldigt mycket plats för mina egna tankar.
Nu begrep jag mer. Det är på något sätt lättare att ta sig tid att jobba med en tidsgräns. Utan deadline är det svårt att börja och sluta.
SvaraRaderaJag är riktigt deadlineberoende. Men innan jag nu börjar tänka måste jag STÄDA - i och för sig tänker man bra medan man städar!
SvaraRaderaKom till Älvdalen och skriv! 4-9/6 sitter vi och plitar hela dagarna. Självkostnadspris.
SvaraRaderaPS. Jag kommer själv vara i samma sits nu några månader framåt, bävar lite...
Låter underbart med skrivvänner Johanna, men jag är så hopplöst oflyttbar när jag börjar dra mig till mitt sommarhus. Vill bara vara där då
SvaraRaderaHm, frihet och boja samtidigt... Omställning men också härligt kan jag tro att återta sitt... Kram
SvaraRaderaEva, det tar ju ett tag att ställa om, det vore ju konstigt om du direkt efter sådan omställningar, som att din dotter köpt sin första lägenhet och flyttat, wow vad kul, grattis, skulle sätta dig ner och skriva med flow. Men jag tror att speciellt vi som är föräldrar lärt oss att varje sekund måste tas tillvara, det har ju varit enda chansen att få något gjort så upptagna som vi varit av allt annat i ett liv. Men du kommer säkert igång ute på landet sedan!
SvaraRaderaJeny och Jane: Det är som Eva Granne säger, gör det lustfyllt inte kravfyllt - men omställning tar sin tid. Just nu försöker jag mest skapa en känsla av fridfull tomhet i lägenheten, det känns inte dumt. Och så planerar jag min ö-vistelse.
SvaraRadera