söndag 3 juli 2011
Årets heroiska bedrift är utförd: Dasset!
Det vi gruvar oss mest för på landet varje år är att skifta tunnor på vårt dass och skura det. Ändå är det så lätt bara vi tar oss för det. Det gjorde vi idag. Kepsar på huvudet, handskar, stövlar. Försedda med spadar, beredda på hårt jobb. Lätt som en plätt var det. Vi har det sk "Sjögrens dass" med två hål, vi använder ett hål, plomberar det andra, och på ett år blir innehållet i behållaren till bra jord. Det är ett jättebra system som min kompis Per uppfunnit. Själva dasset fick jag i femtioårspresent. En väldigt speciell byggnad med toppigt torn i fint falurött, dörrarna är så fiffiga att man kan ha övre delen öppen och titta på utsikten utan att bli sedd. Smart!
Ja, nu är det gjort för i år. Ibland säger folk till mig att jag borde ha någon slags toalett på landet. Varför det, undrar jag. Mitt ekologiska fina dass är precis vad vi behöver.
Det låter bra! Jag hade också ett sådant dass i min sommarstuga utanför Umeå. Jag är helt uppslukad av läsning just nu Vi har mycket varmt, även idag när solen inte skiner.
SvaraRaderaHa det gott på landet!
Ser mysigt ut! Måste tyvärr erkänna att fast vi hade utedass i sommarstugan både när jag var barn och nu när jag är vuxen så är det något som tar emot. Flugor, getingar, lukt (jo, jag vet att det går att åtgärda) och bara tanken på vad som finns under en. Och varför blir man alltid kissnödig när det är mörkt, jag menar under sommarhalvåret är ju de timmarna ganska få...
SvaraRaderaSå fint ditt dass ser ut. Jag minns när jag var hos mormor och morfar vid Österäng, kan precis käänna hur varmt det var i gräset där jag gick barfota, att det mest doftade soluppvärmt trä och att man hällde på något pulver efteråt. Sedan var jag klar och skulle gå en god bit på stigen till brunnen och tvätta mig. Där stod ett runt zinkhandfat på brunnslocket och en liten klibbig tvål låg bredvid. Så fick man pumpa uppvattnet själv om det inte fanns någotkvar i hinken. Vi skojade och sa att vi skulle "gå till moster Tilda" när vi gick på dass. Vi hade ingen i släkten som hette det, så någon började väl bara säga så...
SvaraRaderaMåste instämma med Sanne. Visst kan det vara mysigt med ett gammalt utedass men inte är det kul att använda dem! Vad är det egentligen som kryper under rumpan på en när man sitter där? Svårt att känna sig riktigt fräsch efter ett besök. Men jag förstår att ibland är det lättare sagt än gjort att skaffa något annat.
SvaraRaderaGod fortsättning på sommaren!
Lena A
Kajsastina, vad läser du som är så upplukande?
SvaraRaderaSanne och Lena, jag är väl en primitiv typ men jag gillar verkligen den primitiva dassvarianten, miljövänlig och vattenbesparande. Man får göra så fint man kan där. Med blommor och torrmull och parfymflaskor med slattar i!
Maria, vilken fin beskrivning av barndomsdasset!
I vår lilla semesterby börjar alltfler att investera i vakuumtoaletter. Kostar multum men drar väldigt lite vatten. Den enda tillåtna vattenlösningen hos oss där det gäller att vara rädd om vattnet.
SvaraRaderaMen vi fortsätter med vårt multrum och är nöjda med det. Miljövänligt, ger fint mull och fungerar dessutom även vid elavbrott... Sedan är det naturligtvis skönt att komma tillbaka till stans alla bekvämligheter, det är ju det vi vill ha, kontrasterna!
Vi har också ont om vatten och precis som du gillar jag kontrasterna, Annika. Så här var livet på landet när jag var liten, ett dass, välskött av pappa och tapetserat med vykort av kungafamiljen!
SvaraRaderaJa, tänk att man kan minnas något från 6-årsåldern. Dessutom med sådan värme och ett slags trygghet i den lilla världen. Minns inte alls något obehag av något illaluktande eller illavarslande. Jag satt är en stund och sprang sedan ut till blommorna eller smultronen. Eller ut till snickarverksatden där morfar höll till.
SvaraRadera