Bilden tog jag vid en skola i Hoi Anvid mitt senaste besök i Vietnam
I söndags, efter en veckas intensivt skrivande, var jag helt slut i huvudet, tänk er en urkramad citron. Dessutom var jag uttråkad och osocial. Så kan det bli ibland.Bestämde mig efter en dags vila att försöka vara lite mer utåtriktad denna vecka. Jag har lyckats så bra att jag nu, denna lördagsförmiddag, sitter utpumpad i soffan. Men glad! Två fantastiskt bra och givande författararrangemang hann jag med: Den arabiska våren på Dramaten med bloggare och författare som engagerat berättade och läste texter från kampen för demokrati i Egypten, Syrien, Tunisien. Upplyftande om än också mycket sorgligt eftersom så många liv offrats. Vilket mod dessa bloggare och författare visat, så viktiga de varit i kampen för demokrati.
Mer sorgsen blir jag över att få veta mycket om Tystnaden i Vietnam på ett PEN-möte dagen efter. Kristoffer Leandoer och Elsa Håstad berättade om tystnaden, om övervakningen och förtrycket av bloggare, författare och demokratikämpar i det land jag älskar så mycket.
Asocial? Hmmm, du får nog rätt svårt att kvala in i sådana sammanhang! Otålig, möjligen, men asocial - absolut inte!
SvaraRaderaVisst är det spännande med alla möten och arrangemang som dyker upp hela tiden. Känns det inte som om det är lite vår i luften trots att november nalkas med stormsteg?
Karin, du vet, händer det inte saker omkring mig blir jag uttråkad och känner mig som världens ensammaste människa!
SvaraRaderaMen fortsätter vi med denna takt... så är det allt lite förhoppningsfull vårkänsla.
Dock: Blir det en sträng vinter till så rymmer jag!
Åh mamma jag älskar den här bilden! Den är grym!
SvaraRaderaellen
Tack Ellen, älskar den också. Kunde för övrigt tillbringa en månad bara med att fotografera barn i Vietnam
SvaraRaderajag kan följa med och fota tanterna!
SvaraRaderaellen