Denna lust hos mig att utforska mörka stigar

Ja varifrån kommer den, denna lust att skriva om mord och våld. Denna försjunkenhet i thrillers och deckare, detta skrivande av deckare för alla åldrar. Kommer den ur egen rädsla och skräck. En alltför triggad fantasi som vet alltför väl hur det känns att vara rädd. Så skenbart mild är jag att en kollega förvånat tittade på mig efter att ha läst Förfärande är var ängel (han hade bara läst mina existentiella barn- och ungdomsböcker innan)
- Den boken ger en annan bild av dig? sa han.
Vi är mångfacetterade, vi människor. Det goda och det onda sida vid sida. Skräcken och kärleken. Jag använder mig själv som författare, djupt inne i mig hittar jag drag besläktade med alla mina personer. Jag måste förstå för att kunna skriva. Även det onda jag beskriver.
Johan Henniger och jag hjälpte varandra att söka djup och ondska som vi knappt visste om att vi kunde beskriva när vi skrev om vår ängel Elise. Så kan det vara att arbeta tillsammans,  vindlande, om man vågar kan man leda varandra in på nya okända stigar där man upptäcker mörker hos sig själv man bara anat, men också nya dimensioner av kärlek och moral.

Ja varifrån kommer denna lust att utforska mörka stigar...