Längtar till Frankrike och tröstar mig med George Brassens

En bit av min själ längtar alltid till Frankrike. Jag kan lyssna på konstiga program på fransk teve bara för att få lyssna till språket, jag har förstås en fransk spellista på¨Spotify.
Just nu lyssnar jag till en av mina favoriter som jag tycker är för okänd i Sverige, sångaren och poeten George Brassens. Jag minns när jag pluggade franska, vi hade Brassenskvällar då vi sjöng hans sånger och försökte översätta de intrikata underfundiga texterna.
Jag fick för mig att söka på nätet efter honom och hittade en så bra artikel av Lena Kåreland. Här kan ni läsa den.  Så här skriver Lena K bland annat:
"Brassens sånger förenar enkelhet med elegans och utgör en fascinerande blandning av å ena sidan folklighet och slang och å den andra konstfärdigt utformad poesi. Visorna är såväl slagfärdiga och humoristiska som maliciösa och lärda. Och det är just kombinationen av populära uttryckssätt och ålderdomliga ord som ger Brassens poesi dess särprägel. Samtidigt rymmer den en utopisk vision, en dröm om ett samhälle i harmoni med naturen. Hans ambition var att sångerna skulle verka som vore de talade, inte sjungna."
Lyssna på George Brassens!